Kategori: Skola

Erlaskolan i Norrköping har lyckats få in mycket fysisk aktivitet på schemat, men ändå tampats med att högstadieeleverna sitter stilla med sina mobiler på rasterna. Tobias Svensson, förstelärare i Idrott & Hälsa, är initiativtagare till att skolans nior fått läsa originalversionen av Skärmhjärnan av Anders Hansen. Eleverna har läst boken överskridande i ämnena svenska och idrott och hälsa.
​
– Projektet kring Skärmhjärnan har landat väldigt bra. Ett av Erlaskolans kärnbegrepp är ’På riktigt är viktigt’, det betyder att lärandet utgår från elevernas verklighet. De får kunskaper och förmågor som de har nytta av både i skolan och längre fram i livet. Och mobiltelefonen är ju en stor del av deras liv, säger Tobias.

Eleverna håller med.

– Jag gillar att Skärmhjärnan handlar om något som vi kan relatera till. Alla har ju en mobiltelefon. Vuxna säger till oss att vi ska lägga bort mobilerna, röra på oss och sova mer. Det blir lättare att ta till sig när man förstår på djupet hur det hänger ihop – hur vår hjärna och kropp fungerar och hur mobilerna påverkar, säger en av tjejerna.
​
Tobias berättar att en av projektets framgångsfaktorer har varit samarbetet mellan ämnena svenska och idrott. På svenskan har man bland annat arbetat med läsförståelse, och på idrotten har man samtalat om hälsa och livsstil.

Erlaskolans elever läste hela Skärmhjärnan, kapitel för kapitel, under drygt en månads tid. De fick även in flera moment av fysisk aktivitet under läsningen.

– Jag gillar att Skärmhjärnan handlar om något som vi kan relatera till. Alla har ju en mobiltelefon. Vuxna säger till oss att vi ska lägga bort mobilerna, röra på oss och sova mer. Det blir lättare att ta till sig när man förstår på djupet hur det hänger ihop – hur vår hjärna och kropp fungerar och hur mobilerna påverkar, säger en av tjejerna.

– Eleverna var ute på “walk and talks” där de diskuterade olika begrepp i boken, som Google-effekten och dopaminsystemet.
​
Parallellt med läsningen använde både elever och skolpersonal SCRIIN-appen för få insikt i sina mobil- och rörelsevanor. Tobias berättar:

– Genom SCRIIN-appen kunde de se sin egen skärmtid och vardagsmotion. Informationen var bara för dem själva, men vi gjorde en anonym undersökning efteråt som visade att de flesta som svarade låg på 6–7 timmars skärmtid per dag, berättar Tobias.

Under Skärmhjärnan-projektet deltog skolpersonalen i en stegutmaning. Arbetslagen var indelade i team.

– Många började att gå till jobbet istället för att ta bilen, spårvagnen eller bussen för att få fler steg till sitt lag. Och alla har vi börjat att tänka på att inte tillbringa för mycket tid med våra skärmar.

Genom SCRIINs gratisapp fick eleverna och skolpersonal insikt i sina mobil- och rörelsevanor
I slutet av läsprojektet gjorde eleverna egna poddavsnitt, där de diskuterade frågeställningarna i boken. Tobias är övertygad om att eleverna fått många nya insikter under läsningen.

– Jag tror den största aha-upplevelsen är att de förstår hur mycket av deras tid som mobilen tar.
Erlaskolans nior är överens om att tiden framförallt tas från deras sömn. Nästan alla känner att de sover för lite. Mobilen stör läxläsningen på kvällen, vilket gör att man får sitta uppe längre. Väl i säng störs sömnen, eftersom mobilen oftast ligger under huvudkudden.

– Det jag tar med mig från Skärmhjärnan är hur företagen som skapar sociala medie-appar utnyttjar kunskapen om hjärnans belöningssystem för att göra oss beroende och skrolla så länge som möjligt, säger en elev.

Tobias och Erlaskolan kommer fortsätta att läsa Skärmhjärnan med framtida nior. Till nästa omgång planerar man att få med NO i det ämnesöverskridande upplägget.

Vill du läsa mer om Erlaskolans läsprojekt? Kontakta gärna Tobias på

Vi pratar med skolorna som var först på bollen! Läs om skolor som brinner för ungas hälsa och ligger i framkant med att skapa en aktiv skoldag. Det ligger oss varmt om hjärtat. Hittills har över 250 skolor från Gällivare i norr till Malmö i söder använt SCRIIN. Vill din skola låna aktivitetsmätare kostnadsfritt? Läs mer och anmäl dig här.

Vikbergskolan – Södertälje

På Vikbergskolan är rörelse varje dag är en prioriterad aktivitet både för elever och för personal. De har valt att benämna detta arbetssätt för HjärnFys, då regelbunden fysisk aktivitet är bra för både kropp och knopp.
​
– Det var väldigt intressant och utvecklande att följa klasserna/eleverna under dessa två veckor så vi uppskattar verkligen att vi fick möjligheten att få låna SCRIIN-mätare!

Moholms skola – Töreboda

Moholms skola i Töreboda har länge arbetat med rörelse under skoldagen och ville gärna se effekterna av dess initiativ.

– I flera grupper har vi märkt att SCRIIN-mätarna gynnat flickornas rörelse. Det är positivt, för mellanstadieflickor är ofta lite väl stillastående på rasterna.

Jättestenskolan – Grums kommun

Jättestenskolan “går” till Ukraina. Skolan kommer att promenera som en del av skolans tema hälsa och rörelse. I samband med det uppkom en idé om att Jättestenskolan kunde uppmärksamma det som händer i Ukraina genom att under en vecka promenera motsvarande sträcka mellan Grums och Kiev (avstånd 2250,6 km)

Skogstorpsskolan – Falkenberg

– Vilken toppenvecka vi har haft med hjälp av SCRIIN-mätarna. Eleverna har varit mycket positiva och hade gärna haft kvar mätarna. Vi har märkt en mycket stor ökning i fysisk aktivitet under rasterna, säger Jenny Sollenius.

Degerbergaskolan – Kristianstad

I Degerberga skola deltar alla elever i ”Rörelsesatsningen i skolan” vilket innebär ökad rörelse under skoldagen t ex morgontabata och rastaktiviteter. I årskurs 4-9 har alla elever idrott eller puls på schemat varje dag.
​
”Extremt motiverande för eleverna att röra sig efter att de suttit stilla för länge. Vi kör ofta brainbrakes vid längre lektioner men nu fixar eleverna detta själva för de vill samla steg och blå lampor”

Stefanskolan – Bromma

Stefansskolan har fått låna aktivitetsmätare av SCRIIN som de använt på högstadiet.

Det är jätteroligt! Eleverna var skeptiska första timmarna men så fort de blå lamporna började lysa blev det fart. Niorna var väldigt frustrerade av att de hade nationella prov och satt stilla 4 timmar i streck.

Korpadalsskolan i Karlshamn är en F–6-skola som har jobbat mycket med att sätta fysisk aktivitet på schemat och väva in rörelse som en naturlig del av undervisningen. De har även arbetat länge med Generation Peps metodstöd Pep Skola. Annica Clarin, skolans rektor, nappade direkt på idén att låta eleverna läsa Hjärnstark junior och bära SCRIINs aktivitetsmätare.

– Eleverna blir extra engagerade när det kommer något nytt och spännande som bryter av den traditionella undervisningen, säger Olivia Joelsson, lärare i åk 4.

Nyfiken läsning och bra diskussioner

– Vi har läst boken tillsammans i klassen för att kunna stanna och förklara och fundera. Eleverna har varit väldigt nyfikna och intresserade och vi har haft jättebra diskussioner. Vi tog till exempel en rörelsepaus precis efter att vi läst om dopamin, och då fick eleverna känna hur nivåerna ökade. Det blev verkligen klockrent – alla förstod precis vad som händer i hjärnan när man har rört på sig!

– Vi har tagit fram arbetsblad med läsförståelsefrågor som eleverna har jobbat med i smågrupper. De har också, utifrån vad de har lärt sig, skapat affischer i ett digitalt verktyg, till exempel ”Höj pulsen och må bättre”.

​Smart kombo med SCRIINs aktivitetsmätare

Under projektet har alla elever burit SCRIINs aktivitetsmätare i skolan. Det har varit väldigt uppskattat.

– Aktivitetsmätarna peppar eleverna att röra sig och tillsammans med boken blir allt väldigt konkret – både teori och praktik, säger Olivia Joelsson.

Rörelsedata från alla mätarna samlas automatiskt till ett webbverktyg. I verktyget kan man se statistik över elevernas rörelse på gruppnivå.

Olivia fortsätter:
– Vi ville undersöka effekten av boken lite mer vetenskapligt! Två grupper har läst boken och burit mätare, men en grupp har bara haft mätarna. Så det blir spännande att se resultatet!
Korpadalsskolan kommer att fortsätta med konceptet. Näst ut på tur är årskurs 6. Alla årskurser på mellanstadiet ska få prova, och man planerar också att köra projektet på lågstadiet.

Under hösten har totalt 13 skolor deltagit i ett pilotprojekt på initiativ av SCRIIN och Generation Pep. Skolor mäter sin fysiska aktivitet och får inspiration att nå WHO:s rörelsemål genom ”Pep Skola”.

Syftet med pilotprojektet ”Rörelsemätning i skolan” är att utvärdera möjligheten att erbjuda skolor ett kostnadsfritt verktyg för att få:

• Kunskap om WHO:s rörelsemål.
• Insikt i elevernas fysiska aktivitet under skoldagen
• Inspirera eleverna att nå WHO:s rörelsemål
• Samla in rörelsedata som potentiellt kan användas för världsunik forskning.

Ytterligare ett syfte med projektet är att utvärdera hur verktyget fungerar i skolmiljö för att på sikt kunna skalas upp erbjudas alla skolor i Sverige

​Projektet har varit väldigt uppskattat av både elever och lärare.

Så här har upplägget sett ut:

• Skolan lånar under totalt 3 veckor en klassuppsättning SCRIIN aktivitetsmätare.
• Mätaren registrerar steg och fysiskt aktiva minuter och bärs i byxlinningen eller i ett nyckelband (med säkerhetsspänne) runt halsen. Mätaren har 4 blå lampor som visar progressen mot WHO:s rörelsemål.
• Den första veckan är det enbart mätning för att få ett nuläge (mätarens lampor avstängda)
• Den andra veckan är lamporna aktiva, dvs eleverna får direkt återkoppling på sin fysiska aktivitet.
• Rörelsedata från mätarna överförs till en ”SCRIIN-mobil” i klassrummet via Bluetooth.
• Klassen kan se grafer med mätresultatet på gruppnivå i ett webbgränssnitt.
• All rörelsedata är anonym, endast årskurs och kön lagras (kön är valfritt).
• Rörelsedata som samlas in kommer analyseras av Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin i Region Stockholm.
• Efter de två första mätveckorna kan skolan själva jobba med Generation Pep Skola – skapa handlingsplaner, få lösningsförslag och inspiration för att öka den fysiska aktiviteten. I Generation Pep Skolas inspirationsbank finns många framgångsrika initiativ från andra skolor.
• Efter 6 månader görs ytterligare en mätning för att följa upp resultatet.

Nästan hälften av Sveriges alla mellanstadieskolor nappade på vårt förmånliga erbjudande och beställde klassuppsättningar av Hjärnstark junior. Totalt har över 100.000 böcker tryckts!

Nu presenterar vi Hälsogåtan av läkaren och epidemiologen Anders Wallensten och ett förmånligt erbjudande till högstadiet och gymnasiet i samarbete med Bonnier Fakta.

Under våren har lärare på 30 högstadie- och gymnasieskolor läst Hälsogåtan. De har utvärderat boken och gett överväldigande positiv respons! Nu är lärarhandledningen på gång, med tips om hur Hälsogåtan kan användas ämnesöverskridande i din undervisning.

​I sommar blir idéerna ännu fler och ännu bättre! Delar av boken kommer att omarbetas med hjälp av tonåringar – bland annat Anders Wallenstens dotter Maja – för att lyfta ungas egna tankar om ett hälsosamt liv i vårt moderna samhälle. Läs mer om initiativet.

Nej, det handlar inte om TikTok. Det handlar inte om Youtube eller planlöst surfande. För Sofia Elmgren, lärare i NO och matematik, och eleverna i åk 5 handlar det om fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Sofia och hennes elever på Rydaholms skola i Värnamo använder SCRIINs aktivitetsmätare.

Sedan ett år tillbaka erbjuder Länsförsäkringar Jönköping länets kommunala skolor att kostnadsfritt få låna SCRIINs aktivitetsmätare.

– Vi vill skapa förutsättningar för länets invånare att må bra och vi satsar lite extra på våra barn och ungdomar som är vår framtid, säger Ida Severin, hållbarhetschef på Länsförsäkringar Jönköping. Tillsammans med skolorna och organisationer som SCRIIN så kan vi bidra till både bättre psykisk och fysisk hälsa.

Varje skola får låna SCRIINs aktivitetsmätare under en månad. Mätarna ger insikt i skoldagens fysiska aktivitet och peppar eleverna att försöka nå WHO:s rörelsemål. Just nu är aktivitetsmätarna i gång i Sofia Elmgrens klass.

Sofia berättar hur hon börjar varje skoldag med att ta fram mobilen och läsa upp gårdagens statistik.
– Hur många aktiva minuter? Hur många steg? Hur länge var eleverna stillasittande? Vi pratar om varför det vissa dagar har blivit bättre resultat än andra. Eleverna tycker att aktivitetsmätarna gör dem mer motiverade att röra sig och att det är jättekul att prova något nytt.

​När Länsförsäkringar Jönköping kom med erbjudandet om SCRIIN var Sofia Elmgren snabb med att nappa på möjligheten. Hon har arbetat inom skolan i 17 år och vet hur viktigt det är att barn är fysiskt aktiva. Sofia har också drivit ett projekt för att hjälpa nyanlända barnfamiljer
till föreningslivet och olika fritidsaktiviteter.

– Idag arbetar jag på skolan med ett särskilt uppdrag inom rörelse, arbetsro, trygghet och trivsel. Varje månad tar jag, tillsammans med lärare på Trälleborgsskolan i Värnamo, fram ett månadsblad för att inspirera till rörelse. ​Sofia berättar om Värnamos kommuns projekt HUV (Hälsosam uppväxt). HUV utvecklar och erbjuder aktiviteter och verktyg för att barn och unga ska få en aktiv och hälsosam vardag.

– Vi arbetar med olika rastlekar, rörelse på lektionerna och möjlighet för de äldre eleverna att gå till en fritidsgård för att spela pingis och biljard. Vi är med i Riksidrottsförbundets rörelsesatsning i skolan och jag är ansvarig för en digital bank med material för rörelse i klassrummen.
Sofia säger att SCRIIN-mätarna har gett insikt och extra pepp. Både lärare och elever har deltagit i utmaningen.

– Som lärare märkte jag att eleverna tidigare oftast satt utanför klassrummet och inte ville gå ut. Nu är de ute och vill röra på sig och tittar på sina mätare. Det är mycket lugnare i korridorerna där klassen brukade vara. ​

​Ida Severin, Länsförsäkringar Jönköping, avslutar:
– För oss känns det väldigt bra att stötta SCRIIN och bidra till att eleverna i Jönköpings län rör sig mer under skoltid. Det är jättekul att se hur framgångsrikt initiativet är och att så många skolor visar intresse.

Cityidrott i Landskrona lät 10 påsklovslediga barn låna SCRIINs aktivitetsmätare. På några få dagar lyckades barnen tillsammans gå så många steg som behövs för att ta sig nästan hela vägen till Stockholm! Vilket imponerande samarbete!

Den ideella organisationen Cityidrott ordnar aktiviteter för barn och unga. Här får barnen prova på olika typer av idrott och får möjlighet att åka på fisketurer, läger och sommarskolor.
Cityidrotts utflykter, temadagar och prova-på-verksamhet är en brygga till Landskronas föreningsliv. Barnen får en meningsfull och aktiv fritid och får chans att testa sig fram för att hitta ”sin” idrott.

​Nu utökar Cityidrott och SCRIIN sitt samarbete.

– Vi ser fram emot att använda SCRIIN i kommande projekt för att kartlägga barnens rörelsemönster under våra aktiviteter, säger Daniel Glantz-Persson, ungdomsledare på Cityidrott.

Kartläggningen gör det enkelt att se vilken skola som behöver satsa mer på fysisk aktivitet för att eleverna ska må bra. Daniel Glantz-Persson tror att det finns ett stort intresse bland skolorna i Landskrona.

För pedagogerna på förskolan Vitsippan är det tydligt vilka aktiviteter och gårdar som skapar mest rörelseglädje i barngruppen. Avdelningen Snöflingan på förskolan Vitsippan har testat SCRIIN skola och har låtit barnen bära rörelsemätare.

Nybro kommun satsar på hälsa, trygghet och välbefinnande. Kommunens hållbarhetsprogram heter ”Hoppfullt och hållbart”, och i denna satsning fokuserar Snöflingan på rörelseglädje i barngruppen.

SCRIINs rörelsemätare har små lampor som lyser blått när du är fysiskt aktiv. De små barnen behöver inte kunna några siffror, utan kan bara kika på lamporna för att se hur mycket de rör sig. Snöflingans pedagoger säger:
– De älskar det, de älskar SCRIIN-mätarna. De brukar kolla upp lampor, och har full koll på dem.

Barn springer extra när de har mätarna på. Två- och treåringarna förstår sig på mätarna och syftet med dem.

Och gården, då? Vilken gård på Snöflingan bjuder på mest rörelseglädje? SCRIINs rörelsemätare visar att nya inspirerar till fysisk aktivitet. Hoppfullt och hållbart!

Eleverna i årskurs 9 på Viktor Rydbergs samskola i Djursholm har kommit till nya insikter. Efter att ha läst Anders Wallenstens bok Hälsogåtan ser de hur många saker påverkar hälsan – inte bara sömn, motion och kost, utan också omgivning och relationer och våra tankar. Lärarna Lottie Jarosz och Helena Pechan berättar om elevernas aha-upplevelser.

​Eleverna på Viktor Rydberg är väldigt studiemotiverade och ställer höga krav på sig själva. När eleverna fick boken Hälsogåtan i handen var de positiva direkt.

– Det här är ju på riktigt, säger Lottie. Det här rör ju var och en.

​Nya idéer och nya projekt

Lottie och hennes kollega Helena Penchan arbetar gärna tematiskt – och tänker gärna nytt. Den här hösten samarbetade de med Bonnier Fakta och SCRIIN i ett pilotprojekt kring hur boken Hälsogåtan kan användas i undervisningen. Eleverna i årskurs fick ett eget ex av Anders Wallenstens bok, och undervisningen i svenska har på olika sätt knutit an till boken. Helena berättar:

– ”Det verkar så kul, det ni håller på med”, säger våra kollegor. Flera elever kom också och frågade mig ”Får vi behålla böckerna? Det här är ju en bra bok!”

Så mycket mer

Att läsa Hälsogåtan har varit så mycket mer än att ”bara läsa”. Lottie och Helena förklarar hur de bland annat vävt in källkritik, diskussion, muntlig presentation, textanalys och skriftlig framställning.

– ”Vem är författaren? Hur skriver han? Har han något typiskt sätt att skriva på?” Vi som svensklärare har ofta det skönlitterära perspektivet, säger Lottie.

Eleverna gillade kombinationen av de berättande inledningstexterna och det mer formella språket i analyserna. Eleverna fick försöka ”härma” Wallenstens stil, både i grupparbeten och i individuella texter. De fick också utforma ett google-formulär för att ställa frågor till hela klassen. Att skriva egna texter som beskriver deras vardag ur olika hälsoperspektiv, som inspiration till Anders omarbetningen av boken, gav extra motivation.

– Att det finns någon som ”på riktigt” är intresserad av våra texter och kommer använda dem tyckte eleverna var väldigt roligt och spännande, säger Helena.

Allt hänger ihop

Arbetet med Hälsogåtan visade att många av eleverna i Djursholm redan är fysiskt aktiva och medvetna om kostens betydelse. Däremot har de tidigare inte reflekterat särskilt mycket över sin omgivning, eller sina tankar och relationer, och hur detta påverkar hälsan.

– En viktig insikt som Hälsogåtan gav eleverna är att man inte behöver träna hårt sju dagar i veckan för att vara hälsosam, säger Lottie. Att det är bättre att göra något än inget och att allt ger en positiv effekt.

Eleverna gillade också att boken var fri från pekpinnar och istället inbjöd till reflektion. I utvärderingen kom en av klasserna fram till den största utmaningen för dem var tankarna och sömnen.

– Vi hade en jätteintressant diskussion om hur sömn och tankar hänger ihop, berättar Helena. Om man är pigg och har sovit bra så blir tankarna bättre.

Öppnar upp för diskussioner hemma

Både Lottie och Helena tycker att Hälsogåtan passar bra för att använda ämnesöverskridande. De ser också möjligheter att knyta in boken i ett projekt som Elevhälsoteamet driver.

– En fördel med att jobba med boken i svenska är att ämnet är relativt fritt. Hälsogåtan är en gedigen bok kan användas på många sätt i undervisningen, säger Lottie. Och att samtidigt ge eleverna kunskap som kan påverka deras hälsa för livet känns väldigt positivt.

Helena och Lottie tror också att boken öppnat upp för viktiga diskussioner hemma. Den första lektionen startades ofta med att gemensamt reflektera över dagen hittills – hur har jag sovit i natt, har jag rört mig, hur har mina tankar varit?

– En elev berättade att morgonen hade varit toppen. Hans morfar hade väckt honom med frukost på sängen och de hade suttit och pratat och haft en fin stund tillsammans, säger Lottie. Han insåg nu att relationer är något viktigt och värdefullt.

I Finland står fortfarande gymnastik på schemat – inte idrott och hälsa, som i Sverige. Kanske låter namnet föråldrat, men den som tror att finsk undervisning är mossig får tänka om. Finland ligger steget före Sverige när det gäller undervisningen för fysisk aktivitet och hälsosam livsstil. SCRIIN har träffat Anna Wulff, klasslärare vid Vasa övningsskola och specialiserad i matematik, gymnastik och hälsokunskap.

I Finland är hälsokunskap ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Här får eleverna bland annat lära sig att söka information om hälsa, använda hälsorelaterade begrepp på ett korrekt sätt, förstå hälso- och sjukvård, reflektera över etiska frågor förknippade med hälsa och förstå hur samhällsförhållanden och samhällspolitiska beslut påverkar folkhälsan. Inte minst får eleverna kunskap och verktyg för att främja både sin egen och omgivningens hälsa och trygghet.
Anna Wulff är behörig lärare för årskurs 1–6 i samtliga ämnen och är ämneslärare i hälsokunskap. Hon fungerar också som handledare för lärarstudenter vid Åbo Akademi. Den som googlar Annas namn ser att hon är en lärare som välkomnar ny teknik och digitalisering, och i höst kommer Anna och hennes kollegor att använda SCRIINs aktivitetsmätare som ett verktyg i undervisningen.

Anna berättar att ämnet hälsokunskap inkluderar ”allt som rör hälsa”. I de lägre årskurserna integreras ämnet i ”omgivningslära” men från och med årskurs 7 är hälsokunskap ett eget ämne.
– Det är jätteroligt att undervisa just 13–15-åringar, säger Anna. Eleverna är mycket intresserade av ämnet.

​Och det är mycket som ska inkluderas i de obligatoriska lektionerna. Här får eleverna fördjupa sig i konflikthantering, sexualkunskap, social hållbarhet, ansvarsfull konsumtion och respekt för mänskliga rättigheter, samtidigt som de lär sig om psykisk hälsa, egenvård, sömn, kost – och vikten av vardaglig motion.

Under detta läsår startar Anna och hennes kollegor ett projekt i årskurs 3 med fokus på välmående. För att skapa medvetenhet kring hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan, kommer eleverna att läsa boken Hjärnstark junior av Anders Hansen. Eleverna ska jobba med boken både på lektionstid och hemma, och förhoppningen är att projektet inspirerar hela familjen.

Under projektet kommer eleverna att få använda SCRIINs aktivitetsmätare och på så sätt kan lärarna kartlägga elevernas rörelse under skoldagen. Aktivitetsmätarna ger lärarna ett konkret jämförelsevärde. Hur, var och när hittar eleverna rörelseglädje?
– Mitt mål är att designa lektioner där eleverna är aktiva – men utan att det blir rörigt. Lärandet ska alltid vara i fokus, säger Anna.

​​Med tydliga siffror blir det lättare att designa lärmiljöer och lektioner som motiverar till, och ger utrymme för, fysisk aktivitet. På samma sätt har Stockholms stad arbetat med SCRIINs aktivitetsmätare på olika skolor, och nu i september börjar flera kommuner runt om i Sverige att använda mätarna i sitt hälsofrämjande och långsiktiga kvalitetsarbete. När Anna och hennes kollegor ska använda SCRIINs aktivitetsmätare i undervisningen kommer de i första hand att studera hur eleverna ligger till jämfört med WHO:s rekommendation om 60 minuters pulshöjande aktivitet/dag.

– Vi måste känna oss fram och börja försiktigt, säger Anna. Jag vill inte att det blir en press och stress bland barnen.
​
Anna Wulff är en inspirerande förebild, inte bara för eleverna i klassrummet utan också för de lärarstudenter hon handleder. Hennes ämne hälsokunskap får alla att reflektera över sina egna val och vanor, och Anna ger motiv, kunskap och verktyg för att öka pulsen och hitta balansen. Det är tydligt att Anna – och den finska skolan – tar fasta på mål 3 i Agenda 2030: alla människor, i alla åldrar, har rätt att leva ett liv med bästa uppnåeliga hälsa och välbefinnande.