Ljungfälleskolans fyror fängslas av ”Första hjälpen för unga hjältar”

Sofi Eriksson är skolbibliotekarie på Ljungfälleskolan som är en F-6-skola i Växjö.  Tillsammans med sina kollegor Nina Jackson, Amela Osmanbasic och Ida Sotti – klasslärare i årskurs 4 – har hon under vintern varit testläsare för “Första hjälpen för unga hjältar” av Jakob Ratz Endler, Mats Wänblad och Graham Samuels. 

– Det blev ett fantastiskt läsprojekt, berättar Sofi. Eleverna fängslades direkt av bokens innehåll och format och vi har inhämtat både spännande och livsviktig kunskap under läsningen.

Sofi Eriksson och Nina Jackson på Ljungfälleskolan

Ljungfälleskolan har många elever som inte har svenska som modersmål, men alla kunde ta till sig “Första hjälpen för unga hjältar”. 

Projektet startade med att Sofi tillsammans med skolsköterskan besökte klasserna för att introducera boken och förklara vad “Första hjälpen” är. Sofi berättar: 

– Bokens disposition är toppen – att varje kapitel börjar med en kort berättelse om en verklig händelse. Det fångade eleverna. 

Efter introduktionen delades eleverna in i grupper där de fick fördjupa sig i olika ämnen, som till exempel drunkning, blödning eller brännskador. Eleverna läste i par och redovisade sedan sitt ämne för klasskompisarna. 

Fyrorna arbetade ämnesöverskridande i svenska och bild och gjorde affischer som sedan sattes upp i korridorerna. 

Både Sofi, Nina och eleverna var väldigt nöjda med “Första hjälpen för unga hjältar” 

– Boken är väldigt konkret. Och “konkret” är alltid bra när man jobbar med barn. Det blir lätt att ta in kunskap då. Alla eleverna hade någon erfarenhet av händelserna, eller kunde relatera till dem. Det blev jättebra diskussioner i klassrummet, berättar Nina. 

Sofi tillägger: 

– Det finns någon spänning i att otäcka saker kan hända och det fängslade eleverna. Bokens enkla och tydliga texter och serieteckningarna gjorde att innehållet blev lätt att ta till sig, tillägger Nina. 

Både Nina och Sofi tyckte om lärarhandledningen och bedömer att ”Första hjälpen för unga hjältar” passar för hela mellanstadiet. Att lära sig om första hjälpen ingår i läroplanen. 

– För oss i fyran passade det att dela upp boken, men i sexan klarar eleverna troligtvis att läsa större delar eller hela boken själva. 

Jämlik rörelse i skolan

PEP-rapporten visar att bara 21 % av Sveriges flickor når WHO:s rörelsemål. Nu startar SCRIIN i samarbete med Generation Pep, Stockholms stads utbildningsförvaltning och RF-SISU i flera distrikt ett initiativ för att bidra till jämlik hälsa.

Vi vill vi utjämna skillnaderna mellan pojkar och flickors rörelse under skoldagen. Vår vision är att alla barn och unga ska vilja och ha möjlighet att leva ett aktivt och hälsosamt liv.

500 skolor i Sverige har använt SCRIIN för att mäta elevernas rörelse. Mätningen visar markanta skillnader mellan pojkars och flickor fysiska aktivitet under skoldagen. GIH:s stora forskningsstudie ”Hjärnhälsa i skolan” visar liknande resultat.

Så här stora är skillnaderna mellan pojkars och flickors aktivitet under skoldagen i många skolor.

För oss är det viktigt att målgruppen får ta plats i projektet. Genom samtal i smågrupper med flickorna vill vi höra deras idéer och konkreta förslag på vad vi kan göra för att skapa förändring.

Initiativet ”Jämlik rörelse i skolan” stöttar skolorna i processledning, genomförande och kommer sprida goda exempel. Vi kommer även samverka med GIH:s forskningsstudie ”Skolprojekt för hjärnhälsa” som leds av professor Gisela Nyberg.

Initiativet stöttas av Svenska Postkodstiftelsen och Stadium Foundation.

Vi söker mellan- och högstadieskolor för ett pilotprojekt under 2024. I vissa områden kommer samarbeta med Riksidrottsförbundets rörelsesatsning i skolan. Allt är helt kostnadsfritt för skolor som deltar.

Upplägget:

  1. Samtal / workshops i smågrupper med flickorna där skolorna får hjälp med processledning. Vad skulle de vilja göra på raster och idrottslektioner som ger mer rörelse? Vi utgår från GIH:s metod för samtal som använts framgångsrikt under hösten 2023.
  2. Skolorna testar olika idéer som tjejerna kommer upp med i samtalen. Projektet kan även stötta med inköp av material som tjejerna fått önska.
  3. Utvärdera, fortsätta testa och och jobba över tid tills vi når resultat. Rörelsemätning med SCRIIN för de skolor som önskar

Skolor som önska genomföra rörelsemätningar under projektet får fri tillgång till SCRIIN aktivitetsmätare.

Är din skola nyfiken på att vara med? Fyll i dina kontaktuppgifter nedan så hör vi av oss och berättar mer.

    Ramkvillas tjejer är på G – snabba tassar ger studiero

    Ramkvilla skola är en F–6-skola i Vetlanda kommun med drygt 60 elever. Under hösten genomförde skolan en rörelsemätning med SCRIIN, i ett projekt som fått stöd från Länsförsäkringar Jönköping och Postkodstiftelsen.

    Alla elever fick bära rörelsemätare. Skolan använde SCRIIN både för att få insikt i skoldagens fysisk aktivitet och för att peppa eleverna att röra sig mer.

    Rörelseprojektet började med en nulägesmätning på mellanstadiet och eleverna jobbade med boken Hjärnstark junior av Anders Hansen. 

    Ramkvillas elever på morgonpromenad

    Julia Svahn är idrottslärare med stort engagemang i elevernas hälsa.

    – I slutet av första mätveckan pratade vi med eleverna om hur mycket de trodde att de rört sig och så vävde vi in teori från Hjärnstark junior och videomaterial från “Levla hälsan”. Vi tittade på statistiken på gruppnivå och analyserade våra idrottslektioner och raster.

    Den andra veckan pratade Julia och klassläraren ihop sig om vad de skulle kunna göra för att öka rörelsen under skoldagen. Eleverna var väldigt engagerade.

    Julia Svahn, idrottslärare

    – Vi började med att införa 20-minuters morgonpromenader varje dag innan första lektionen. Vi la också in extra rörelsepauser under dagen, för vi hade ju läst i Hjärnstark junior att man helst ska ställa sig upp en gång i halvtimmen, berättar Julia. 

    På idrottslektionerna skruvade Julia upp tempot. Eleverna tyckte var jätteroligt och de peppade varandra.

    SCRIINs statistikverktyg har gett många insikter, bland annat skillnaden mellan pojkars och flickors rörelse. 

    – Vi märkte tydligt att vi inte når tjejerna på rasterna, tyvärr. Det är där vi tappar dem – speciellt de äldre.

    Statistiken blev en ögonöppnare för Ramkvilla skola. Nu tänker skolan nytt kring rastaktiviteter för att aktivera tjejerna.

    Ramkvilla skolas pedagoghund

    – Vi har tillgång till en pedagoghund på skolan och att gå promenader med den visade sig intressera de äldre tjejerna, berättar Julia.

    Efter den insikten har Julia och hennes kollegor börjat lägga in promenader på rasterna, något de flesta tjejerna vill hänga på.

    – När vi frågade tjejerna varför de ville följa med på promenader, svarade de att det är skönt att få en stund för sig själv och samtidigt röra sig och få frisk luft. Fotboll och andra springaktiviteter lockar inte alla elever.

    Julia känner att tjejerna inte alltid har lätt att sätta ord på vad det är de skulle vilja göra på rasterna, så detta behöver skolan fortsätta jobba med. 

    – När vi reflekterade över rörelseveckan berättade tjejerna att de känt sig piggare och att de jobbade bättre på lektionerna. Många upplevde också att de fick bättre resultat på ett prov den här veckan, och det har peppat dem att fortsätta röra sig mer på rasterna. 

    Att erbjuda tjejerna att gå ljudbokspromenader under skoldagen tror Julia skulle kunna vara ett intressant projekt för framtiden.

    Logistiskt tycker Julia att det har funkat väldigt smidigt. Det har inte tagit tid från klasslärarna, vilket också bidragit till att all personal har varit positiva till rörelsemätning.

    – Jag har bara fått positiv respons från mina kollegor, som också upplever att SCRIIN har skapat en gruppkänsla i klassen. De märker också tydligt att eleverna är piggare på lektionerna och att det är lugnare i klassrummet när det varit mycket rörelse på rasten.

    Julia berättar att hon även har hört från vårdnadshavarna att det varit mycket prat hemma om rörelse, och barnen har velat gå en extra runda med hunden på kvällen.

    Anders Hansens bok Hjärnstark junior inspirerade tjejerna på Ramvkilla skola till mer rörelse på rasterna.

    – Det tyder på att vi har fått igång ett nytt tänk kring rörelse även på fritiden, trots att mätaren bara har burits under skoldagen. Jag tror att vi med hjälp av SCRIIN har snurrat igång något stort och viktigt, både i skolan och hemma, vilket känns fantastiskt roligt.

    SCRIIN-projektet fick så fin uppmärksamhet i Vetlanda att Elevhälsan köpte in en klassuppsättning rörelsemätare. Det innebär att alla kommunens skolor får möjlighet att arbeta systematiskt med SCRIIN i framtiden.

    Solna stad satsar på tidiga insatser och rörelse i skolan

    Elias Kvarnström är lärare i årskurs 2 på Tallbackaskolan i Solna och har själv alltid varit intresserad av fysisk aktivitet och vilka effekter det ger på hjärnan och inlärning.

    Genom ett samarbete mellan SCRIIN och Solna stad fick Tallbackaskolan tillgång till flera klassuppsättningar rörelsemätare under en längre tid. Tillsammans med sin kollega Moa Fredriksson, lärare i en av förskoleklasserna, skapade Elias ett gemensamt rörelseprojekt. Eleverna fick bära SCRIIN-mätare under 5 veckor för att få insikt i rörelsen under skoldagen och inspiration att röra sig mer.

    Elias Kvarnström, lärare på Tallbackaskola

    Första veckan var en ren nulägesmätning, där barnen bara fick kortfattad information om SCRIIN-mätaren – att det var en liten ”grej” som bara skulle vara på under skoldagen. På fredagen berättade Elias och Moa för eleverna hur SCRIIN-mätaren fungerar och de visade på ”Stegkartan” (som igår i SCRIIN Rörelsemätning) hur långt eleverna rört sig under veckan.

    – Det blev startskottet för en 5-veckors rörelseutmaning med målet att ta sig så långt ner i Europa som möjligt, berättar Elias.

    – Eleverna tyckte det var jättespännande och det blev verkligen ett lagarbete. Första målet – Köpenhamn – nådde vi redan första veckan. Vi gjorde en virtuell sightseeing med Google Maps och Google Earth och kollade sevärdheter. En elev, vars pappa kom från Danmark, kunde prata danska, så hon fick glänsa lite.

    Sedan fortsatte vandringen mot nästa huvudstad – Berlin – som eleverna själva fått välja och sedan vidare till Amsterdam och Paris. Efter fem veckor avslutades resan och då hade klassen kommit ända till Venedig!

    Tvåorna på Tallbackaskola kom ända till Venedig. De kunde följa sin förflyttning i realtid på ”Stegkartan” – ett digitalt verktyg som ingår i SCRIIN Rörelsemätning.

    – Vi hade många fina diskussioner i klassen om rörelse. SCRIIN är ett bra sätt att både utmana sig själv och främja lagarbete. På det individuella planet gäller det att försöka få så många lampor som möjligt att lysa. Det här blev väldigt konkret för barnen, berättar Elias.

    Elias och Moa märkte, precis som många andra skolor, att SCRIIN framför allt peppar de barn som i vanliga fall rör sig minst.

    – När eleverna kom in från rasten var de andfådda och behövde dricka vatten, men sen blev det ganska lugnt i klassrummet, berättar Elias.

    Då passade Elias på att väva in kunskap om kroppen och hur hjärnan påverkas av rörelse. Han pratade om vad vetenskapen säger om träning och om evolutionen och att vi inte är byggda för en stillasittande livsstil. När vi människor levde som jägare och samlare på rörde vi på oss nästan hela tiden. Detta perspektiv tyckte eleverna var jättespännande.

    – Det vi gillade med SCRIIN är att det är ett väldigt konkret material som visar hur mycket och hur långt man rört sig. Det blir enkelt att koppla på teori från ämnen som geografi, matematik, naturkunskap och hälsa.

    Tabellen kommer från SCRIINs statistikverktyg visar genomsnittsvärden på gruppnivå för skoldagen rörelse (pulshöjande minuter och antal steg). Man ser en tydlig ökning från nulägesmätningen (v13).

    Elias och eleverna loggade också in i statistikverktyget och tittade på sina idrottslektioner. Under nulägesveckan snittade barnen på 7 minuters pulshöjande aktivitet på idrottslektionerna, men mot slutet av SCRIIN-projektet låg de på nästan 20 minuter.

    – Barnen pratade med idrottslärarna om att de önskade ha fler lektioner med mycket pulshöjande rörelse och inte så många stillastående övningar, berättar Elias.

    Något som genomsyrade projekt är att man jobbade mycket med varför man ska röra sig. Eleverna la också märke till att det blev lugnare i klassrummet efter raster där de varit aktiva. ”Oj, vad mycket jag fick gjort på den här lektionen”, noterade flera av eleverna.

    Elias upplever att rörelseökningen som skedde under SCRIIN-månaden har hållit i sig.

    – Framför allt har de som inte rörde sig så mycket tidigare fortsatt att vara aktivare på rasterna.

    Ann Lötbom, elevhälsochef Solna stad

    Ann Lötbom är elevhälsochef i Solna stad och initiativtagare till projektet. Hon har ett stort engagemang i elevernas hälsa och välmående.

    – Att jobba med tidiga insatser är otroligt viktigt. Mer rörelse under skoldagen kommer bidra till att vi både når kunskapsresultat och hälsomål. Detta visar både forskning och det här projektet.

    Solna stad kommer fortsätta samarbetet med SCRIIN och alla kommunala grundskolor får nu kostnadsfri tillgång till SCRIIN rörelsemätare.

    Kontakta Ann Lötbom () på Elevhälsan om er skola är nyfikna på att genomföra rörelsemätningar.

    Engelska skolan väver ihop rörelse med ansvar och ledarskap

    IES Krokslätt är en “3-6”-skola i stadsmiljö och har en relativt liten skolgård. I höst flyttar skolan till nya lokaler, men fram till dess måste skolan hitta kreativa lösningar för att få in rörelse under skoldagen.

    För att skapa mer rörelse på rasterna har skolan utsett en grupp elever som är “Playground Leaders”. De organiserar rastaktiviteter för alla elever. Detta har varit ett väldigt uppskattat initiativ.

    Emily Yang är specialpedagog på IES Krokslätt och fick upp ögonen för SCRIIN genom SCRIINs projekt “Rörelsemätning i skolan”. Under läsåret 2023/2024 kan SCRIIN, med stöd från Svenska Postkodstiftelsen, erbjuda 100 skolor i Sverige att låna SCRIIN-mätare kostnadsfritt. Med mätarna har skolorna fått insikt i elevernas fysiska aktivitet och kunnat peppa barnen att försöka nå WHO:s rörelsemål.

    Emily Yang, specialpedagog på IES Krokslätt

    – Hälsa är ett fokusområde på hela IES och vi arbetar även målmedvetet för att utbilda eleverna i ansvarstagande och ledarskap, berättar Emily. 

    För att väva ihop dessa delar fick Emily idén att utse “Scriining Managers” – elever som skötte all logistik kring mätningen.

    – På det här sättet blev rörelsemätningen inget extra arbetsmoment för mentorerna, och eleverna fick öva på ledarskap och ansvarstagande!

    Klassens ”Scriining Managers” ansvarade för att dela ut SCRIIN-mätarna till sina klasskamrater på morgonen, och sedan samla in mätarna på eftermiddagen. I uppgiften ingick också att synka mätarna med SCRIIN-mobilen då och då under veckan.

    – Halva klassen ville vara “Scriining Managers”. Det var jätteroligt!

    “Scriining Managers” var också delaktiga i att peppa alla i klassen att röra sig på rasterna. Skolan skapade rörelsetävlingen ”SCRIIN Challenge” mellan klasserna i varje årskurs – 5A utmanade 5B, 6A mot 6B, och så vidare.

    – Utmaningar på gruppnivå blir väldigt bra och skapar gruppgemenskap. Eleverna hittar på nya lekar där alla är med.

    Emily avslutar:

    – Det är så häftigt med kulturen på IES, och mellanstadieelever klarar mycket mer än man tror. Våra elever är jätteduktiga på att ta ansvar och uppmuntra varandra. Det har vi övat mycket på! 

    Inspireras av hur Sjöbos skolor sätter rörelse på schemat

    Artikel av Henrik Nilsson, samordnare för Riksdrottsförbundets Rörelsesatsning i Skolan i Skåne

    Sjöbo kommun är på väg att bli ett föredöme när det kommer till att främja fysisk aktivitet bland sina unga invånare. För inte så länge sedan rapporterade vi om Sandbäcksskolan i Sjöbo, där imponerande 80% av eleverna nådde Världshälsoorganisationen (WHO) mål om 60 minuters daglig fysisk aktivitet, med hela 79 minuters uppmätt fysisk aktivitet i skolan och på fritiden, med släckta rörelsemätare. Nu har ännu ett strålande exempel dykt upp i form av Friskolan Boken, som har genomfört liknande mätningar med positiva resultat.


    Friskolan Boken valde att mäta elevernas fysiska aktivitet under skoltid för årskurserna 2, 3, 5 och 6 med hjälp av SCRIIN-rörelsemätare under två veckor. Under första veckan var mätarna släckta vilket innebar att eleverna inte visste varför de skulle bära halsbanden. Andra veckan startades upp med en presentation om Världshälsoorganisationens rörelsemål och hur rörelsemätarna fungerade. Därför var det kul att se att rörelsen ökade när de eleverna blev medvetna om att de bar rörelsemätare.

    Årskurs 2
    Vecka 1: 52 minuter
    Vecka 2: 69 minuter

    Årskurs 3
    Vecka 1: 34 minuter
    Vecka 2: 48 minuter

    Årskurs 5
    Vecka 1: 38 minuter
    Vecka 2: 39 minuter

    Årskurs 6
    Vecka 1: 37 minuter
    Vecka 2: 45 minuter

    Malin Sjöstrand från SCRIIN kommenterar resultatet med entusiasm och säger: ”Allt över 30 minuter är bra. Det visar att man har kommit igång med sin rörelsesatsning.”

    Malin fortsätter med sin vision: ”Min vision är att alla Sveriges elever når 45 minuters pulshöjande aktivitet varje dag under skoldagen, det vill säga det direktiv som danska skolor har. Det tror jag skulle bygga en fantastisk grund för en jämlik folkhälsa bland barn och unga.”

    Vi ställde frågan om hur Friskolan Boken har arbetat med sin rörelsesatsning och hur testet med SCRIIN har påverkat skolan. Hampus Pihl, som är idrottslärare och engagerad i projektet, gav oss inblicken vi behövde.


    ”SCRIIN har fungerat väldigt bra för oss när det kommer till att öka rörelsen. För många elever gav det en extra morot efter vi hade pratat om Folkhälsomyndighetens mål om 60 minuters daglig rörelse. Eleverna tyckte det var roligt att hålla koll på sin rörelse och lamporna som visade antal minuter de hade varit i gång.”


    Han betonar att själva funktionerna och statistiken från SCRIIN kanske inte är det viktigaste för eleverna, men det har gett skolpersonalen möjlighet att följa upp och kartlägga var det behövs mer insatser för att hjälpa eleverna att röra sig mer.

    På Friskolan Boken har de haft ett långsiktigt mål att integrera rörelse i elevernas vardag och undervisning. Det har arbetat efter olika konkreta mål som exempelvis rörelsepauser i undervisningen, morgonrörelse och rörelseutmaningar under rasterna. SCRIIN har spelat en viktig roll i att utvärdera om skolan når sina mål och om alla elever har lika möjlighet till aktiviteter som exempelvis rörelsepauser.

    Friskolan Bokens nulägesmätning visar att eleverna i årskurs 2 nästan når WHO:s rörelsemål om man slår ihop rörelsen både på skoltid och fritids.

    Sammanfattningsvis är personalen vid Friskolan Boken mycket nöjda och deras framgångsrika rörelsesatsning är inspirerande och visar att små förändringar kan ha en stor inverkan på hälsan och välmående hos våra barn.

    SCRIIN Rörelsemätning stöttas av Postkodstiftelsen


    Under läsåret 2023/2024 erbjuds 100 skolor i Sverige att genomföra rörelsemätningar med SCRIIN. Projektet stöttas av Postkodstiftelsen och är helt kostnadsfritt. Projektets mål är att främja ungas hälsa i vår digitala värld. 

    I dag når bara 2 av 10 barn WHO:s rörelsemål. Skolan är en viktig plattform för att nå alla barn – mer rörelse under skoldagen bidrar till mer jämlika förutsättningar för bättre hälsa.

    Insikt är ofta det första steget till förändring. SCRIINs rörelsemätare ger svart på vitt på hur mycket eleverna rör sig under skoldagen. Eleverna får också konkret förståelse för WHO:s rörelsemål – hur mycket man behöver röra sig varje dag för att kroppen ska må bra. Varje skola får, under en månad, låna 1-2 klassuppsättningar rörelsemätare.

    Alla skolor är välkomna att anmäla sig och vi välkomnar särskilt skolor

    • i utsatta områden 
    • i glesbygd
    • som inte kommit i gång med rörelsesatsningar än
    • med särskilda anpassningar.

    Svenska Postkodstiftelsen är förmånstagare till Svenska Postkodlotteriet och stödjer projekt som främjar en positiv samhällsutveckling.

    SCRIIN i samarbete med RF-SISU

    Visste du att RF-SISU i Stockholm var med och “uppfann” SCRIIN Rörelsemätning? Ulrika Bovin och Ulrika Lindgren ville ha en lösning med rörelsemätare för hela klassen som synkar med en central app, så att eleverna inte behövde använda sina egna mobiler. Hösten 2019 levererade vi de första mätarna.


    ​– Det är positivt att kunna erbjuda SCRIIN till våra anslutna skolor. SCRIIN är ett bra verktyg som passar bra in i vår verksamhet. SCRIIN kan leverera en mätbarhet av de effekter som blir av skolornas insatser.

    Vi pratar med Kristina Skoglund-Hansson, projektsamordnare för Rörelsesatsning i skolan i Gävleborgs län, som har arbetat med satsningen sedan den initierades 2018.

    Ett distrikt som ligger i framkant är Gävleborg. Nu under våren gör de ett pilotprojekt på tre skolor där SCRIIN-mätarna används för att genomföra nulägesmätningar, för att få insikt i elevernas rörelse och för att peppa dem att röra sig mer.

    Idag har vi samarbeten med RF-SISU i flera distrikt. Är din skola med i rörelsesatsningen kan det finnas möjlighet att låna aktivitetsmätare kostnadsfritt. Vi kommer också göra ett projekt i Skåne som lanseras den 17 mars.

    Kristina tycker också det är också intressant att titta på statistiken och försöka hitta framgångsfaktorerna som ligger bakom.

    ​– Vilka skolor lyckas få igång eleverna under skoldagen? Finns det goda exempel att dela med andra?

    Utöver att göra rena mätningar använder skolorna SCRIIN-mätarna för att skapa förståelse bland eleverna för vad WHOs rörelsemål är och ge en extra pepp till eleverna att röra sig mer. 

    – All pepp behövs, det vet vi. SCRIIN är ett kul verktyg som skapar rörelsegläde hos eleverna och som även engagerar pedagogerna att sätta rörelse på agendan.

    Är din skola med i RF-SISU Rörelsesatsning i skolan och vill låna SCRIIN-mätare? Mejla så kan vi vidarebefordra kontakt om det är ett RF-SISU distrikt som har SCRIIN-mätare.

    10 000 elever går sju varv runt jorden

    Nu går elever från 28 Innovitaskolor på långpromenad. Varje skola använder SCRIIN aktivitetsmätare och väljer sin egen startpunkt och destination. Vad sägs till exempel om sträckan Stockholm–Kapstaden? Tillsammans kommer Innovitaskolornas elever att gå mer än sju varv runt jorden.


    Skolorna startade SCRIIN Challenge den 6 februari. En av initiativtagarna är Eva-Lena Ring, rektor på Innovitaskolan Segeltorp. Hon berättar:

    – Eleverna tycker Scriin Challenge är jättekul och de är så engagerade i att försöka nå målet tillsammans.

    Eva-Lena Ring, rektor på Innovitaskolan

    Satsningen på SCRIIN har en stark koppling till Innovitaskolans värdegrund, där ett av skolans fokusområden är att hjälpa eleverna att utveckla och behålla en hälsosam livsstil. Under SCRIIN Challenge ska skolan gemensamt gå 1 000 mil.

    – Det som är bra med SCRIIN aktivitetsmätare är att all rörelse räknas, säger Eva-Lena. För att bidra till vårt gemensamma mål – att nå Kapstaden – behöver du inte vara bra på fotboll eller basket. Varje steg räknas. Du kan gå, springa, dansa, hoppa eller klättra. Det blir ett sätt att synliggöra vardagsmotionen.

    När all rörelse räknas slipper eleverna känna prestationskrav.

    – Vi måste samarbeta för att vi ska nå målet. Vi behöver peppa och inspirera varandra, vi diskuterar hur vi kan hjälpas åt.

    LÄS MER OM SCRIIN RÖRELSEMÄTNING
    Med hjälp av SCRIINs aktivitetsmätare samlas eleverna stegdata till en central enhet i klassrummet. Här kan klassen följa sin förflyttning på en karta.

    – SCRIIN Challenge handlar inte bara om rörelse, säger Eva-Lena. Vi väver in många andra ämnen också. Matematik, till exempel. Vi mäter och beräknar. Hur långt är ett steg? Hur långt är ett varv runt jorden? Vi pratar om distans, omkrets, diameter – det blir många ny begrepp för eleverna. Geografi kommer också in. Vi pratar om de länder och städer som vi passerar på vägen till vårt mål.

    ’Under 13 veckor har varje Innovitaskola två klassuppsättningar SCRIIN aktivitetsmätare. Mätarna visar, förutom antalet steg, hur eleverna ligger till mot WHO:s rörelsemål: 60 minuters pulshöjande aktivitet/dag.

    – Ja, säger Eva-Lena, vi pratar om WHO:s rörelsemål – vad är det? Vad är pulshöjande aktivitet? Hur kan man göra för att nå målet, även om man inte deltar i någon organiserad aktivitet som fotboll, dans eller simning? Vad är WHO, Världshälsoorganisationen? Vad jobbar de med?

    – Vi får in så många delar med SCRIIN Challenge, säger Eva-Lena.

    Hon upplever inte att SCRIIN-mätarna har skapat stress, press eller tävling mellan eleverna. Det hon däremot lägger märke till är att utmaningen ger ett lugn i klassrummet. Aktiva raster ger en lugnare inomhusmiljö. Att gå runt jorden skapar studiero.

    Viktor Rydbergs sjuor skriver brev till Anders Hansen

    Lottie Danielsson Jarosz och Jonas Kärnström är lärare på Viktor Rydbergs samskola i Stockholm. Under våren har deras elever i årskurs 7 läst Depphjärnan för unga, av Anders Hansen, ämnesöverskridande i svenska och idrott och hälsa.

    Lottie är lärare i svenska. I klassen har hon varvat högläsning med individuell läsning, och efter varje kapitel har eleverna fått tänka och skriva fritt. Depphjärnan har bidragit till många bra diskussioner i klassrummet. Hur fungerar hjärnan egentligen? Varför har man olika känslor? Vad beror stress, ångest och depression på? Vad kan man göra för att må bättre i tunga och deppiga stunder?

    – Vi har pratat mycket om vilka lärdomar vi kan ta med från varje kapitel och vad man kan ha nytta av i livet. När jag presenterade Depphjärnan för eleverna kanske de inte “gick igång” direkt på själva titeln, men efteråt var alla väldigt glada över att de fått läsa boken!

    Eleverna fascinerades av hur hjärnan är uppbyggd och fungerar – något som Depphjärnan för unga förklarar konkret och pedagogiskt, samtidigt som texten väcker nyfikenhet. Lottie berättar att eleverna pratat om att “hjärnan är så mycket coolare än vi trodde” och att “det är så häftigt att hjärnan har så mycket kontroll över oss”. ​

    En uppgift i läsprojektet har varit att skriva brev till författaren Anders Hansen. I de handskrivna breven har eleverna berättat om vad i Depphjärnan för unga som har fångat deras intresse och vad de har tagit med sig. Eleverna har skrivit att de fått nya perspektiv på sina känslor. Några har hittat nya vanor och strategier att hantera jobbiga känslor. Lottie berättar att hon förvånades över att eleverna fångat upp så många olika saker.

    – En pojke skrev så fint att han verkligen uppskattade kapitlet om att “vara en i flocken”. Det fick honom att förstå på djupet hur viktiga relationerna till familj och vänner är. En flicka reflekterade kring sömnen: ”Jag har insett att när jag sover bättre så känner jag mindre stress och ångest. Nu försöker jag lägga mig tidigare på kvällen och redan på den här korta tiden känner jag att jag mår bättre”.

    – Det som genomsyrar alla breven till Anders är att eleverna känner sig lättade över att det är normalt att ha jobbiga känslor ibland. De har greppat att människan är inte utvecklad för att må bra hela tiden. Utan oro och ångest skulle vi sannolikt inte överleva som art. Att få detta perspektiv har varit en enorm lättnad för många.

    Lotties kollega Jonas har jobbat med Depphjärnan för unga på idrotten, och eleverna har fått lära sig hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan och känslorna. De har kört pulspass och stegutmaningar och har fått reflektera över hur de mår efter att de rört sig. Det har också kollat på filmklipp från Anders Hansens TV-serie “Din hjärna”.

    – Eleverna har tagit till sig av det, och flera har sagt att nu när det blir vår ska de börja promenera till skolan. De har förstått, på djupet, varför man mår bra av att röra sig och att det inte behöver vara idrott och prestation, utan kan räcka med en promenad.

    Ibland när jag är trött och ledsen har jag inte lust att gå på fotbollsträningen. Men efteråt känner jag mig alltid glad!

    Edith, 14 år

    Lottie och Jonas tycker att Depphjärnan för unga passar i alla årskurser på högstadiet och även i sexan på mellanstadiet. Den kan läsas både ämnesöverskridande och på mentorstiden.

    – Att läsa Depphjärnan för unga är ett konkret sätt för skolor att få in psykisk hälsa på schemat. Alla kommer må dåligt under någon period i livet. Depphjärnan för unga ger våra tonåringar några bitar av kunskap och redskap att hantera det.

    Meny
    Webbdesign av Comlog Webbyrå Stockholm