Etikett: klar

När Raoul Wallenbergförskolan Vega 2 fick chansen att testa SCRIIN Rörelsemätning var det två personer som tände till direkt – hälsoinspiratörerna och barnskötarna Tindra Sundin och Sara Lagerholm.

Båda brinner för barns hälsa, rörelseglädje och utveckling. Resultatet blev både överraskande och värdefullt – och nu vill de inspirera andra förskolor att våga mäta, följa upp och utveckla sitt rörelsearbete.

Ett hälsoarbete som genomsyrar hela koncernen

RWS Vega har på kort tid blivit ett nav för hälsofrämjande arbete. Tillsammans med kollegorna har Tindra och Sara varit med och format förskolans hälsoprofil – där barnens fysiska och mentala välbefinnande står i fokus.

Förskolan ingår i Raoul Wallenbergkoncernen som sedan tre år tillbaka satsar på:

• fysisk aktivitet och rörelseglädje
• begränsad skärmtid
• utveckling av sociala förmågor och självkänsla
• en lugn och trygg miljö
• näringsriktig kost

Både Tindra och Sara är utbildade barnyogainstruktörer, och Tindra har dessutom bakgrund som elitidrottare. Just nu skriver de en bok om barns hälsa och välbefinnande.

– Hälsa är vår hjärtefråga. Vi ser varje dag hur många föräldrar efterfrågar stöd, och hur viktig miljön i förskolan är för barns välmående, berättar Tindra.

Rörelsemätningen med SCRIIN blir därför ett naturligt steg i att följa upp och utveckla arbetet.

Varför mäta rörelse i förskolan?

När en kollega på en annan Raoul Wallenberg-skola tipsade om SCRIIN var det självklart för Tindra och Sara att haka på.
– Det kändes jätteintressant att få veta hur mycket barnen rör sig. Vi har i många år arbetat med rörelse på magkänsla – nu kunde vi se hur det faktiskt såg ut, säger Sara.

Mätningen gjordes på både treåringar och femåringar under några veckors tid. Barnen hade varsitt ”magiskt halsband för hälsan”, som mätarna kallades för att undvika prestationskänslor.

Reaktionerna från barnen och vårdnadshavare? Enbart positiva.
– Barnen tyckte att det var spännande att bära SCRIIN-mätarna! Även vårdnadshavarna var entusiastiska och tyckte det var ett väldigt bra initiativ, säger Sara.

Små barn rör sig mindre – dynamiken på gården påverkar

När resultatet kom blev det en överraskning. Femåringarna rörde sig mycket – nästan i nivå med lågstadiebarn. Men treåringarna låg betydligt lägre, framför allt när det gäller pulshöjande minuter.

– Vi förstod snabbt att gårdens storlek och dynamiken mellan åldrarna påverkar. De äldre tar mer plats, och de yngre backar. När treåringarna är ensamma på gården blir det genast mer rörelse, säger Tindra.

Datadriven utveckling: ”Nu vet vi vad vi behöver göra”

Med SCRIIN har förskolan fått konkreta insikter som kommer styra deras utvecklingsarbete.
Några av slutsatserna:

• Yngre barn behöver mer utrymme och mer vuxenledda rörelseaktiviteter.
• Skillnaden mellan flickor och pojkar syns redan i förskoleåldern – flickorna behöver uppmuntras till mer rörelse.
• Mer varierat rörelsematerial behövs på gården.
• Promenaddagar och skogstid gör stor skillnad i rörelsemängd.

– Nu är det inte antaganden längre. Vi ser vilka barn som behöver mer stöd och när på dagen rörelsen sjunker. Det ger oss helt andra möjligheter utveckla vårt arbete, säger Sara.

Vi söker 100 skolor och förskolor som vill satsa på tjejerna!

Endast 21 % av Sveriges flickor når WHO:s rörelsemål (Pep-rapporten). Därför driver SCRIIN, i samarbete med Generation Pep, Stockholms stad och Karlstads universitet, initiativet Jämlik rörelse i skolan – för att skapa mer rörelseglädje bland tjejer. Projektet stöds av Postkodlotteriets stiftelse och Stadium Foundation.

Varför behövs projektet?

Mätningar från 650 skolor visar tydliga skillnader mellan pojkars och flickors rörelse under skoldagen. GIH:s forskningsstudie Hjärnhälsa i skolan bekräftar samma mönster.

Skillnaderna börjar redan i förskolan. En nyligen publicerad forskningsstudie om skärmtid och fysisk aktivitet från GIH visar att endast 42% av fyraåriga flickor når WHO:s rörelsemål, jämfört med 60% av pojkarna. Därför känns det angeläget att börja med insatser för jämlik rörelse redan i förskolan.

Så funkar det

Jämlik rörelse i skolan stöttar skolor och förskolor i fokusgruppssamtal, processledning och genomförande. ALLA skolor och förskolor i Sverige är välkomna att anmäla sig.

För oss är det viktigt att målgruppen får ta plats. Genom samtalen med flickorna vill vi höra deras idéer och förslag på vad skolan kan göra för att skapa förändring. I förskolor hålls samtalen med personalen.

Projektet följs som forskningsstudie under ledning av Johan Högman, lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.

1. Rörelsemätning – få insikt i elevernas rörelse på din skola (frivilligt).
2. Fokusgruppssamtal med flickorna för att förstå situationen. Vilka möjligheter och hinder finns kring rörelse på raster och idrottslektioner?
3. Skapa en handlingsplan och testa – skolorna testar tjejernas idéer, med stöd och processledning.
4. Utvärdera och sprida – följ upp, justera och dela framgångar med andra skolor.

Skolorna får

1. Stöd i fokusgruppssamtal och processledning
2. Nätverk med andra skolor
3. Möjlighet att delta i forskningsstudie
4. Bidrag till inköp av material utifrån tjejernas önskemål
5. Tillgång till SCRIIN-rörelsemätare och Polar-pulssystem
6. Massor av inspiration!

Skolornas åtagande

1. Vara öppna för att testa och genomföra förändringar utifrån tjejernas idéer. För förskolor utgår vi från idéer som kommit upp i samtal i personalgruppen.
2. Delta i projektet under hela 2026

Kostnad

Projektet är helt kostnadsfritt för skolorna / förskolorna.

Anmälan

Är din skola / förskolan nyfiken på att vara med?
👉 Fyll i en intresseanmälan, så kontaktar vi er med mer information.

Nyheter och inspiration

Forskningsläget kring jämlik rörelse

Insikter från de första skolorna

Artiklar om skolor som deltar i projektet

Mer rörelse på tjejernas villkor – erfarenheter från Knutby skola

Hur skapar man förutsättningar för att alla elever ska känna sig trygga och vilja delta i fysiska aktiviteter under skoldagen? Inspireras av Knutby skola!

Läs mer Mer rörelse på tjejernas villkor – erfarenheter från Knutby skola

Jämlik rörelse i fokus på Husensjö skola

På Husensjö skola i Helsingborg är rörelseglädje och delaktighet i centrum för mellanstadietjejerna.

Läs mer Jämlik rörelse i fokus på Husensjö skola

Tjejgrupper på idrotten – “Det är så roligt och vi rör oss mer”

– Idén föddes när killarna var på en pingisturnering och tjejerna blev själva under idrottslektionen. ”Kan vi inte bara vara tjejer någon gång mer? Det var så roligt!”

Läs mer Tjejgrupper på idrotten – “Det är så roligt och vi rör oss mer”

Karlslundsskolan inspirerar tjejerna till mer rörelse

Karlslundsskolan i Örebro har genom en framgångsrik satsning halverat skillnaderna mellan pojkars och flickors rörelse under skoldagen!

Läs mer Karlslundsskolan inspirerar tjejerna till mer rörelse

Ramkvillas tjejer är på G – snabba tassar ger studiero

– När vi frågade tjejerna varför de ville följa med på promenader, svarade de att det är skönt att få en stund för sig själv och samtidigt röra sig och få frisk luft.

Läs mer Ramkvillas tjejer är på G – snabba tassar ger studiero

Välkommen till ett webbinarium om hur Trivselledarna och SCRIIN kan öka rörelsen under skoldagen.

Trivselprogrammet är ett helhetskoncept för en mer aktiv och inkluderande skolmiljö. Elever utbildas till Trivselledare och leder roliga, organiserade aktiviteter på rasterna – något som skapar mer rörelse, färre konflikter och ökad trivsel. 

SCRIIN Rörelsemätning är ett konkret verktyg för skolor som vill arbeta systematiskt med att öka rörelsen under skoldagen. SCRIINs rörelsemätare ger insikt i skoldagens rörelse och peppar eleverna att nå WHO:s rörelsemål.

På webbinariet deltar Anneli Skoglund programansvarig på Trivselledarna, Malin Sjöstrand grundare av SCRIIN och Kristoffer ”Jesse” Kindbom, idrottslärare och ansvarig för Trivselledarna på Alviksskolan.

Tid: 22 maj kl. 15.00-15.30

Plats: Teams (Anslut till mötet nu)

Kubikskolan är en F–9-skola belägen i ett socioekonomiskt utsatt område i Helsingborg. Av de 450 eleverna har majoriteten svenska som andraspråk. Gabrielle Abstoss, förstelärare i svenska med inriktning på läsning, arbetar även i skolbiblioteket. Hon driver initiativ för att integrera läsning i alla ämnen och vidareutbildar sig samtidigt till lärare i svenska som andraspråk.

– För några år sedan hade endast 47 % av våra avgångselever gymnasiebehörighet, men genom målmedvetna insatser har vi nu höjt den siffran till 82 %, berättar Gabrielle.

Nyckeln till framgång har varit ett systematiskt arbete med lektionsinnehåll, struktur och ledarskap, samt extra satsningar på läsning. Skolan har dessutom anställt en socialpedagog och arbetar proaktivt för att stödja elevernas hälsa och välmående.
Nyckeln till framgång har varit ett systematiskt arbete med lektionsinnehåll, struktur och ledarskap, samt extra satsningar på läsning. Skolan har dessutom anställt en socialpedagog och arbetar proaktivt för att stödja elevernas hälsa och välmående.
– Många av våra elever är flerspråkiga, vilket medför utmaningar i att navigera mellan språken. Därför behöver vi lägga ännu större vikt vid att arbeta med ämnesinnehåll och språkkompetens parallellt.

Läsning som väg till förståelse

För att stärka elevernas läsförmåga har Gabrielle arbetat aktivt för att integrera läsning i flera ämnen. När hon läste att SCRIIN sökte testläsare för boken 99 livsknep blev hon och hennes kollegor jätteintresserade.

– Kalle, en av vår idrottslärare på högstadiet, var först att hoppa på! Kapitlet ”Blandade vanor” passade perfekt in i ett projekt i årskurs åtta, där eleverna arbetar med träningsdagböcker för att synliggöra sina vanor.

Kalle Kellokoski Adamsson, idrottslärare, instämmer:
– Det är roligt att hitta en bok som passar idrottens teoretiska delar och som eleverna verkligen tycker om att läsa.
99 livsknep, som är både lekfull och lättläst, har visat sig vara en träffsäker resurs för elever som kan uppleva texttunga material som avskräckande.
– Känslor kan vara ett tungt ämne, men när texten är lättillgänglig kan eleverna fokusera fullt ut på innehållet, säger Gabrielle.

En bok för alla

Gabrielle anser att lärare inte bör vara rädda för att använda enklare texter. Hon menar att läromedel ofta är otillgängliga ur ett SVA-perspektiv, men att 99 livsknep kombinerar pedagogik med engagerande innehåll och bilder på ett sätt som fungerar jättebra.

– Det är viktigt att utmana eleverna i sin läsning, men för de som kämpar med språket är det lika avgörande att bygga självförtroende. De behöver känna att här är en text jag klarar av.

Ett avsnitt som väckt extra stort engagemang hos eleverna är testet i kapitel 2: Vilken sushibit är du mest lik? Det har fått eleverna att reflektera över hur deras dagliga vanor påverkar deras mående.

Sali Jouma i årskurs 8 delar sin upplevelse:
– Jag gillar att boken är enkel att läsa och förstå. Sushibitstestet gjorde det lätt att relatera till karaktärerna och förstå min egen typ.

Gabrielle ser 99 livsknep som en bok med ett brett användningsområde, som fungerar både i NO på mellanstadiet och i idrottsundervisningen på högstadiet, samt på mentorstiden i ett hälsofrämjande värdegrundsarbete.

– 99 livsknep är ett perfekt exempel på hur vi kan arbeta ämnesöverskridande för att utveckla elevernas läsning och samtidigt ge dem verktyg för livet.

Jennica Van Dongen, lärare på Sturebyskolan i Stockholm, har tillsammans med sina fyra kollegor arbetat ämnesöverskridande med boken 99 livsknep i årskurs 4 under februari och mars.
– Eleverna var otroligt engagerade, mer än jag hade förväntat mig! 99 livsknep har ett lekfullt och lättillgängligt format som verkligen fångar barnens intresse – både genom innehållet och den visuella utformningen, berättar Jennica.

Stafettläsning och övningar

För att göra arbetet ännu mer interaktivt fick alla elever varsitt exemplar av elevmaterialet med övningar kopplade till boken. De fick också ett randigt papper där de kunde skriva ner sina tankar som dök upp under läsningen.
– I en av fyrorna körde de stafettläsning och eleverna ville verkligen läsa högt. Vi pausade då och då för att reflektera tillsammans, vilket skapade fina samtal och en djupare förståelse för innehållet, säger Jennica.

Känslor i fokus

En av övningarna, Mina känslor, blev särskilt uppskattad. Här fick eleverna fundera över vilka känslor de oftast känner och var i kroppen de känns. Och sättet de visualiserade sina känslor på var minst sagt unikt.
– Det var så fint att se! Vissa drog blyertsstreck mellan känslorna, andra fyllde i med färg och några målade hela figuren för att visa att de kände känslan ända ner i tårna, berättar Jennica.

Ett viktigt verktyg för psykisk hälsa

Hon ser 99 livsknep som ett värdefullt verktyg för både barn och vuxna att prata om känslor – något som hon brinner extra mycket för i sin roll i skolans trygghetsgrupp.
– Det känns otroligt fint att vi i skolan kan erbjuda eleverna en plattform där vi pratar om hur vi mår. Alla får inte alltid den möjligheten hemma, så det här arbetet är verkligen viktigt.

Kunskap som växer över tid

Och effekten? Den kommer att växa över tid, tror Jennica.
– Jag är säker på att 99 livsknep har sått ett frö hos eleverna, ett frö som kommer att gro. Att kunna sätta ord på sina känslor är en livsviktig kunskap – en riktig superkraft!

Lilla Edet var en av pilotkommunerna i Generation Peps satsning ”Pep Kommun”, som startade 2021 med målet att skapa bättre förutsättningar för barn och unga att leva ett aktivt och hälsosamt liv.  

Under projektets gång har flera initiativ genomförts med fokus på kost och rörelse. Nu tar kommunen ytterligare ett steg genom att sätta psykisk hälsa på schemat.  

Vi träffar Sofia Enström, folkhälsoutvecklare i Lilla Edets kommun, som ser ett ökat behov av att prata om skärmanvändning och psykisk hälsa bland unga.  

Under våren får alla elever från årskurs 3 till 6 ett eget exemplar av Skärmhjärnan junior av Anders Hansen och Mats Wänblad, medan högstadieeleverna får originalversionen av Skärmhjärnan. Dessutom får elever i årskurs 6–9 boken Depphjärnan för unga av samma författare.

– Statistiken visar att barn och unga i Lilla Edet har utmaningar med psykisk ohälsa, och vi får rapporter om ökad skolfrånvaro. Därför vill vi arbeta proaktivt genom att ge elever kunskap om hjärnan och hur för mycket skärmtid kan påverka måendet. Tanken med Skärmhjärnan är att inspirera unga att hitta balansen i vår digitala värld, berättar Sofia.

Skolorna i Lilla Edet kommer att integrera läsningen av böckerna i undervisningen som en del av det förebyggande hälsoarbetet.  

Lilla Edet har socioekonomiska utmaningar, men Sofia ser ett ljus i tunneln.  

– Både utbildningsnivån och betygsgenomsnittet har ökat, och vi ser en svag men positiv trend i ungas välmående. Vi tror att vår satsning på Pep Kommun har varit en bidragande faktor, säger hon.  

Utöver initiativet med böckerna driver Lilla Edet flera andra projekt för att förbättra folkhälsan bland barn och unga.  

– Förra veckan arrangerade vi en digital föreläsning om kost för vårdnadshavare, och i höstas genomförde vi ”Klassjoggen”, där 1 700 barn deltog under ledning och pepp av Pep-ambassadören och löparstjärnan Mustafa Mohamed. Båda initiativen var mycket uppskattade, berättar Sofia.