Kategori: Skola

Elever på Ullvigymnasiet kliver tillbaka i tiden för att få en bättre framtid. Genom ett samarbete mellan Bonnier Fakta och SCRIIN läser de boken Hälsogåtan, där författaren Anders Wallensten visar hur vår livsstil påverkar vår hälsa.

– Den här har de ju nytta av hela livet. Det är ju livskunskap. Man vill ju att de ska ha ett bra liv, säger Helena.

Helena är lärare i idrott och hälsa, svenska och retorik. Hon har ett stort engagemang i elevernas hälsa och ser alla fördelar med att arbeta ämnesintegrerat. Tidigare har hon bland annat använt boken Hjärnstark av Anders Hansen, och den här terminen har hennes elever fått läsa boken Hälsogåtan.
Genom ett samarbete mellan Bonnier Fakta och SCRIIN fick Helenas elever starta höstterminen med att få eget ex av Anders Wallenstens nya bok.

– Bara det att få en ny bok i handen, eleverna tyckte det var stort. Just det att böckerna var så nya och fina

Kolla källan

Eleverna var taggade på att få börja läsa Hälsogåtan, men först de fick arbeta källkritiskt. Vem är författaren Anders Wallensten? Vad har han för bakgrund? Efter inledande källkritik fick eleverna läsa boken, först tillsammans i klassen och sedan indelade i smågrupper.

Hälsogåtan bygger på sex faktorer som påverkar vår hälsa – rörelse, mat, sömn, relationer, tankar och omgivning. Varje grupp fick ett eget område att djupdyka i. Eleverna fascinerades av det evolutionära perspektivet och att tänka på hur livet var för de människor som levde som jägare och samlare.

– Det var ett bra sätt att få ihop grupperna, säger Helena, en bra start på läsåret.
Helenas elever fick läsa och diskutera – inte bara innehållet i boken, utan också Anders Wallenstens språk.

– Metaforer, anaforer, retoriska frågor … De skulle tänka på sånt när de läste boken, säger Helena.
Eleverna fick också göra en enkätstudie att dela ut till sina klasskompisar. Uppgiften visade sig vara väldigt lärorik, till stor nytta inför kommande gymnasiearbete. Hur ställer man egentligen bra frågor, och hur ska man tolka svar? ​

​Hälsogåtan blev en ögonöppnare

Helena är övertygad om att läsprojektet blev en ögonöppnare för eleverna. Det märktes inte minst när eleverna fick skriva argumenterande texter. De fick själva välja en tes, till exempel ”rör dig mycket och lev längre”, och därefter fila på såväl argument som motargument. Det blev tydligt att eleverna reflekterade över till exempel skärmtid, sömn och kost. Och relationer.
​
– Jag tror de var extra mottagliga nu, säger Helena, efter att vi haft distansstudier. De känner att det blivit för mycket stillasittande under pandemin, och vi har pratat om hur viktigt det är med relationer.

​Allt spelar roll

Flertalet tjejer i klassen skrev texter om pressen på att alltid vara vältränad, snygg, duktig i skolan och aktiv på sociala medier.
– Det är som ett ekorrhjul. De är superstressade, säger Helena.

Hon berättar också att boken fått många av klassens hockeykillar att fundera över sitt näringsintag och olika hel- och halvfabrikat. Hon tror att höstens arbete med Hälsogåtan kommer att påverka elevernas hälsa.

– Ja, det tror jag. Det har sått frön och eleverna har fått många tankeställare. Jag tror inte de kommer glömma det här. De har fått ett nytt perspektiv på hälsa och har lärt sig att allt spelar roll.

Ethos, logos och pathos

Helena berättar att varje grupp fick redovisa sina undersökningar muntligt inför klassen. Vid redovisningen gällde det inte bara att presentera intressanta fakta, utan också att övertyga sina lyssnare med hjälp av ethos, logos och pathos. Eleverna blandade klassiska, retoriska grepp med vetenskapliga fakta. Inte sällan jämförde de Anders Wallenstens texter med Anders Hansens resonemang i boken Hjärnstark.

Helena rekommenderar Hälsogåtan
Helena säger att hon absolut vill läsa Hälsogåtan med fler klasser, och hon rekommenderar boken till skolor som vill arbeta ämnesöverskridande.

– Den här har de ju nytta av hela livet. Det är ju livskunskap. Man vill ju att de ska ha ett bra liv.

Rebecka berättar:
– Vår sexor längtar till högstadiet för där får man ha sina mobiler på ALLA raster! Så det passade väldigt bra att läsa Skärmhjärnan nu.

​Fridaskolans elever gillar boken, speciellt kapitlen om “Fladdriga Filip”, “Henrietta hinner inte” och “Sleepy Sam,  som utgår från karaktärer som eleverna på olika sätt kan identifiera sig med. Läsningen gav roliga aha-upplevelser.

En årskurs 4 på Nanny Palmkvistskolan i Helsingborg arbetade i fyra veckor med ett projekt kring fysisk aktivitet, där SCRIIN aktivitetsmätare var en nyckel i arbetet. Idrottslärare Sebastian Hansson och specialpedagog Maria Dahlgren ser positiva effekter från projektet både gällande klassrumsklimat, läshastighet och elevernas generella rörelse.

Flera städer och skolor arbetar med SCRIINs aktivitetsmätare för att dels inspirera elever till fysisk aktivitet och dels kunna mäta hur mycket de rör sig. Aktivitetsmätaren är liten och smidig och kan bäras i ett band runt halsen. Med hjälp av fyra blå lampor som visar om eleverna nått den fysiska aktivitet som de behöver (enligt WHO:s mål). Hur mycket eleverna rör sig kan enkelt läsas av i en app som samlar in information från aktivitetsmätarna.

Sebastian och Maria har med hjälp av SCRIIN skapat en rörelsekalender för fyra veckor med olika inslag av fysisk aktivitet som även klasslärarna fått använda. I upplägget fanns även teoretiska uppgifter från boken Hjärnstark junior. Konceptet användes i en klass i åk 4 där det fanns vissa utmaningar. Eleverna fick även använda SCRIIN under helgerna, så att man kunde se en helhet över veckan.

Många positiva effekter

– Innan projektet gjorde eleverna ett självskattningstest kopplat till läshastighet. Efter projektet hade alla elever i klassen ökat sin läshastighet, vilket var helt fantastiskt, säger Maria Dahlgren.

​
Andra positiva effekter av projektet visar att klimatet i klassen blev mycket bättre och eleverna var inte lika hårda mot varandra. Sebastian betonar också vikten av att ett lugnt klassrum skapar resultat i det långa loppet. Så sett ur ett Olweusperspektiv så finns det flera delar som kan inspirera andra skolor.

Både Sebastian och Maria är noga med att betona att det handlar om ett lagarbete. Även om de varit projektledare så har framgången varit beroende av många andra pedagoger och skolpersonal där alla har hjälpts åt. De båda projektledarna har presenterat det positiva resultatet för skolans personal och de båda hoppas att Nanny Palmkvistskolan har möjlighet att arbeta vidare med SCRIIN. I dagsläget är det flera Helsingborgsskolor i kö för att få använda Elevhälsans SCRIIN-mätare. Vill du veta mer om projektet? Kontakta Gustaf Andersson utvecklingsstrateg på Elevhälsan i Helsingborg

(Artiklen är ursprungligen publicerad på https://pedagogsajten.familjenhelsingborg.se/)

Många studier har visat att vuxnas fysiska aktivitet ökar när de börjar använda ett aktivitetsarmband eller hålla koll på sina steg i mobilen. Men gäller det även för barn och unga?

Ja, det verkar så! En färsk genomgång av 45 forskningsstudier runt om i världen visar att aktivitetsmätare har en positiv inverkan på barns och ungas fysiska aktivitet – framför allt när det gäller flickor och de barn som vanligtvis rör sig allra minst.

– Att få de minst aktiva att röra sig lite mer är det som har störst effekt på folkhälsan, säger Daniel Berglind, en av Sveriges ledande forskare inom fysisk aktivitet på Karolinska Institutet. Det är väldigt positivt att aktivitetsmätare kan bidra till att öka aktiviteten hos de barn som behöver det mest.

Daniel Berglind, forskare på Karolinska Institutet och Johan Holmen, lärare på Moholms skola i Töreboda, har nyligen använt SCRIINs aktivitetsmätare på mellanstadiet och gjort samma observation.

– I flera grupper har vi märkt att SCRIIN-mätarna gynnat flickornas rörelse. Det är positivt, för mellanstadieflickor är ofta lite väl stillastående på rasterna.

Länk till forskningsstudien:
​https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35099630/​
Vill din skola låna aktivitetsmätare? Vi har några platser kvar i vår och ta även emot anmälningar för hösten!

Beringskolan i Örkelljunga hade hälsovecka i september. Särskolans 12 högstadieelver fick prova SCRIIN Rörelsemätning tillsammans med personalen, och ett av målen var att gemensamt samla steg för att ta sig hela vägen från Örkelljunga till Stockholm.
Vi träffar Katarina Berglund, samordnare för särskolan, som är en av initiativtagarna till rörelsesatsningen.

– Det var så roligt att se hur SCRIIN-mätarna peppade våra särskoleelever att röra sig mer. Och framförallt inspirerades de som rör sig allra minst. Så häftigt, man blir alldeles varm om hjärtat, säger Katarina.Skolans hälsofrämjande arbete är särskilt viktigt när elever inte deltar i någon organiserad idrott på fritiden. Hur ska eleverna nå WHO:s rörelsemål om 60 pulshöjande minuter per dag?

– Att göra något nytt, och att få se resultatet tydligt, skapar enorm motivation, säger Katarina.
Beringskolans elever använde Stegkartan, som ingår i SCRIIN Rörelsemätning, där rörelse kombineras med geografi. Eleverna anger valfri startpunkt och destination och ser sin position i realtid på kartan. Varje morgon var alla elever väldigt nyfikna på resultatet och tyckte det var jättespännande att se hur långt klassen hade förflyttat sig under gårdagen.

Klassen tittade även på graferna i statistikverktyget. När under dagen var det mest aktivitet och när blev det mycket stillasittande?

– Vi såg att eleverna var mest aktiva på förmiddagarna, och vi bör nog lägga in fler rörelsepauser under eftermiddagen för att eleverna ska orka med de sista lektionerna.

Katarina tycker att SCRIIN Rörelsemätning är väldigt konkret och enkelt att använda.

– Vi delade ut mätarna på morgonen och samlade in dem på eftermiddagen. Det tar ingen tid från undervisningen. En av eleverna, som är tekniskt intresserad, hjälpte mig att hålla koll på att mätarna var synkade varje morgon.

Katarina kunde också se statistik över att SCRIIN hade en positiv effekt också på personalens rörelse.

– Jag har gått mycket mer än jag brukar och man känner ju att det behövs.

Rolf Isaksson, Beringskolans rektor, är också väldigt nöjd med SCRIIN-veckan.

– SCRIIN var oerhört uppskattat av eleverna och skapade en positiv inställning till att röra sig.

Och hur gick det i utmaningen då? Kom Beringskolans elever fram till Stockholm? Jodå, och med god marginal – Beringskolan nådde nästan hela vägen till Gävle!

AcadeMedias nya skolprofil Innovitaskolan satsar på fysisk aktivitet under skoldagen. 28 för- och grundskolor runt om i Sverige arbetar nu systematiskt med SCRIINs aktivitetsmätning för att stärka elevernas fysiska och psykiska välmående.

Innovitaskolorna samarbetar med det statliga forskningsinstitutet RISE för att utveckla ett utbildningskoncept som stärker både elevernas och lärarnas innovationsförmåga. Lotta Fransson är senior projektledare på RISE innovation och undervisningsdesign.

– Förmågan att utforska och skapa nytt är viktiga kompetenser för framtiden. SCRIIN är ett bra exempel på hur ny, innovativ teknik kan användas i undervisningen, säger Lotta Fransson.​
​Innovitaskolans utbildningskoncept Explore och Innovate ska stärka elevernas och lärarnas förmåga att innovera. Genom modeller för innovationsprocesser får lärare och elever träna sig i att identifiera frågeställningar och utveckla lösningar. Årets tema är “Välmående i en digital tid”. Skolorna har fått utforska hur rörelse påverkar välmåendet, och genom data ta reda på hur rörelse fördelas över skoldagen, över veckan och hur det skiljer åt sig mellan individer.

– WHO:s rörelsemål är 60 aktiva minuter varje dag. Genom att använda SCRIIN-mätarna har lärarna fått bra verktyg för att se hur mycket eleverna faktiskt rör sig och medvetet börjat erbjuda rörelse där det behövs, säger Lotta Fransson på RISE.

SCRIIN på Innovitaskolan Falun

Innovitaskolan Falun, tidigare Söderbaumska skolan, är en av skolorna som redan har kommit långt. Skolan använder SCRIIN rörelsemätning i sitt systematiska arbete med fysisk aktivitet. De arbetar samtidigt för att bli en certifierad Generation Pep-skola. Kristofer Palm är idrottslärare på skolan och ser hur mätaren motiverar eleverna att röra sig mer under skoldagen. 

– SCRIIN aktivitetsmätare peppar eleverna att försöka nå WHO:s rörelsemål. Det fina med SCRIIN är att jag kan se exakt vilka aktiviteter som skapar mer rörelse under skoldagen, säger Kristofer Palm.

Skolan ska ge eleverna förutsättningar för en hälsosam livsstil

SCRIIN aktivitetsmätare uppmuntrar till mer rörelse i skolan, tillsammans med till exempel gemensam morgonjogg och organiserade rastaktiviteter. Tanken är också att eleverna själva ska få komma på egna sätt att öka den fysiska aktiviteten under skoldagen.

– Två gånger per år kommer våra elever att utmana sig själva och varandra i ett så kallat SCRIIN-race. Elevernas fysiska aktivitet registreras genom en SCRIIN-mätare som ger aktivitetspoäng baserade på WHO:s rörelsemål. Utöver det har skolorna aktiviteter som exempelvis ”brain breaks” under lektionstid, ”mindful måndag” och ”fredagsfys”, säger Jessica Mozakka, utbildningsdirektör på Innovitaskolan.

Jessica Mozakka berättar att skolans fokus på rörelse genom samarbetet med Generation Pep och SCRIIN på sikt ska leda till att Innovitaskolornas barn och elever stärker sitt välmående, både fysiskt och psykiskt. Detta kommer på sikt också hjälpa eleverna att nå sina mål och prestera bättre i skolan.

– Vi vill lägga grunden för att våra elever ska utveckla en hälsosam livsstil som kan följa dem genom livet. Att mäta och följa upp är en förutsättning för att arbeta med rörelse på ett långsiktigt och strukturerat sätt. Vi vet, och forskningen vet, att det här fungerar.

En av årets viktigaste händelser för SCRIIN! Vår ideella verksamhet i skolorna får bidrag från Kronprinsessparets stiftelse. Det innebär att vi i samarbete med Generation Pep kan erbjuda många skolor våra verktyg för rörelsemätning kostnadsfritt, och bidra med insikt och inspiration till en fysiskt aktivare skoldag. Hela SCRIIN-teamet är förstås otroligt stolta och tacksamma! Läs mer om projektet här.

Foto: AnnaLena Ahlström, Kungl. Hovstaterna

I början av maj hade Hjo kommun en rörelseutmaning för alla elever i årskurs 7 på Guldkroksskolan. De fick bära SCRIINs aktivitetsmätare från måndag till torsdag och utmaningen låg i att nå upp till rekommendationerna om 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Syftet var att ge eleverna insikt i hur mycket de rör på sig och inspirera till mer fysisk aktivitet. Bakom initiativet stod folkhälsostrateg Christina von Tell.

​Och resultatet blev smått otroligt – i genomsnitt rörde sig eleverna 70,8 minuter per dag! 10 minuter över WHO:s rörelsemål alltså!

​Mätarna registrerade även steg och eleverna fick ihop 2 227 451 steg vilket motsvarar ca 3 182 km, en sträcka som är längre än att gå från Guldkroksskolan till Ankara!

Jag tycker att det var jätteintressant att få objektivt uppmätt data på elevernas fysiska aktivitet, och det tror jag de tyckte också! På gruppnivå klarade de av utmaningen och uppnådde i genomsnitt 70 minuters fysisk aktivitet per dag så jag är supernöjd.

Christina von Tell – folkhälsotrateg i Hjo kommun.

Superkul med positiv feedback från våra första skolor i samarbetet med Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän! Backaskolan var väldigt nöjda och det inspirerade eleverna till betydligt mer fysiska aktivitet!

Barnen rörde sig oavbrutet på rasterna vilket ledde till bättre koncentration på lektionerna och mindre konflikter på rasterna

Hanna, Backaskolan i Göteborg

Första leveransen av vår aktivitetsmätare och vår skolapp till Stockholmsidrotten och projektet ”Rörelsesatsning i skolan”! Nu ska det nya konceptet som vi tagit fram tillsammans testas på ett par riktiga skolor – spännande! Vi hoppas kombon smart teknik och kunskap om varför det är viktigt att röra sig ska peppa till eleverna att nå WHOs rörelsemål! Tack Ulrika Bovin och Ulrika Lindgren.