Hur fungerar egentligen hjärnan? Och varför är det ibland så svårt att göra något som verkar enkelt? När klass 2A på Tallbackaskolan i Solna läste Hjärnstark minior blev det många spännande diskussioner, oväntade upptäckter och en hel del skratt.
Moa Fredriksson, klasslärare i 2A, valde att variera läsningen mellan högläsning och att låta eleverna läsa tillsammans två och två. Inför varje nytt kapitel fick de först fundera över rubriken och vad de trodde att kapitlet skulle handla om. Efter läsningen återvände de till samma fråga för att se om deras tankar hade förändrats.
– Ibland diskuterade eleverna i sina läspar, ibland tillsammans med ett annat par och ibland i helklass. Vi använde också frågorna i boken som utgångspunkt för samtal, vilket skapade många intressanta diskussioner, berättar Moa.
Även bokens illustrationer väckte nyfikenhet. Ibland stannade klassen upp för att fundera över vad bilderna betydde och varför de kunde vara så tokiga.
När arbetsminnet ställde till det
Klassen testade också flera av bokens praktiska utmaningar. Eleverna fick bland annat leka Simon säger och försöka rita olika figurer med så få streck som möjligt.
En särskilt uppskattad övning var klappleken, där arbetsminnet sattes på prov.
– Några elever tyckte först att det inte verkade så svårt. Men när de väl skulle prova var det betydligt svårare än de trodde. Det blev många skratt när arbetsminnet tokade till det, berättar Moa.
En annan övning gick ut på att lära känna varandra bättre genom lite ovanliga frågor, som ”Vad har du under din säng?”, ”Hur borstar du tänderna?” och ”Vad har du alltid i din ficka?”.
– Det ledde till många intressanta diskussioner där vi verkligen lärde känna varandra på en helt ny nivå. Eleverna ville komma på ännu fler tokiga frågor!
Varför vill hjärnan att vi ska äta godis?
När klassen hade läst klart boken fick eleverna berätta vad de tyckte varit mest intressant, roligt och överraskande.
Flera hade fastnat för kapitlet om hur vi kan förändra våra vanor. En elev berättade att kapitel 7 var särskilt spännande eftersom hen ville lära sig att sluta äta så mycket godis och spela.
Andra fascinerades av hur vår hjärna fortfarande fungerar ungefär som den gjorde för våra förfäder.
– Det roligaste jag lärde mig av boken var att hjärnan vill att vi ska jaga djur men vi går till restauranger och matsalar.
En annan elev funderade över varför hjärnan fortfarande reagerar som om vi levde i en farlig värld, trots att samhället har förändrats så mycket.
Dansande humlor och nyfikna hjärnor
Även kapitlet om nyfikenhet gjorde intryck. Flera elever fascinerades av att humlor kan kommunicera genom att dansa och av ett experiment där humlor fick välja mellan mat och att leka med små träkulor.
En elev ville särskilt rekommendera kapitlet om nyfikenhet:
– Man får lära sig hur man minns saker man läst men jag skriver inte hur, det får ni eller du läsa själv.
När eleverna fick frågan om de tänkte prova fler av bokens utmaningar var svaren positiva. Några ville testa övningarna hemma och andra hade redan fått nya idéer om vad de ville undersöka.
För Moa blev Hjärnstark minior mer än en bok att läsa tillsammans. Genom samtalen och övningarna fick eleverna möjlighet att utforska hur hjärnan fungerar, testa nya saker och upptäcka hur mycket det finns att vara nyfiken på.
