Etikett: jris

Linda Nilsson är idrottslärare på Älvdalsskolan i Hörby, Skåne. I höstas gick skolan med i projektet ”Jämlik rörelse i skolan”, som drivs av organisationen SCRIIN i samverkan med Generation Pep och Karlstads universitet. Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för mer rörelse bland tjejer under skoldagen och det stöttas av Svenska Postkodlotteriets stiftelse.

I Sverige har 500 skolor mätt elevernas rörelse med hjälp av SCRIIN. Resultaten visar stora skillnader mellan pojkars och flickors fysiska aktivitet under skoldagen. GIH:s forskningsstudie ”Hjärnhälsa i skolan” visar liknande resultat.

Ett experiment i årskurs sex

För att främja mer jämlik rörelse genomför nu Älvdalsskolan ett experiment i årskurs sex, där idrottslektionerna en gång i veckan delas upp i en tjejgrupp och en killgrupp. Linda berättar:

– Idén till detta föddes i början av höstterminen, när killarna var iväg på en pingisturnering och tjejerna blev ensamma under en idrottslektion. Efter lektionen uttryckte flera tjejer en önskan om fler liknande pass. ”Kan vi inte bara vara tjejer någon gång mer? Det var så roligt!”

Positiv respons från elever och föräldrar

Experimentet har mötts av positiv respons från både elever, föräldrar och kollegor. Just i sexan är många pojkar idrottsaktiva, vilket ibland leder till ”tuffare tag”, särskilt i bollsporter. Genom att dela upp klassen fick tjejerna en större möjlighet att delta fullt ut.

– Tjejerna tyckte att det var jättespännande och jag ser tydligt att de är mer aktiva. Framför allt vågar de mer. Även killarna tycker att det är bra, och jag har enbart fått positiv återkoppling från klassens mentorer och föräldrar, säger Linda.

Efter ett par veckor frågade Linda tjejerna vad de tyckte om förändringen och det spontana svaret var: ”Det är mycket bättre och roligare! Vi vågar mycket mer när vi bara är tjejer, och vi rör oss mer. Killarna gnäller ibland när det går dåligt i bollspel, till exempel om man tappar bollen, och då vågar man inte vara med på samma sätt.”

Kontroversiell fråga – men viktig för hälsan

Men kan och bör idrottsundervisningen könsuppdelas för att främja jämlik rörelse? Många är osäkra och frågan är kontroversiell – skolan har en roll i att motverka traditionella könsmönster.

Samtidigt är det avgörande att alla barn får den fysiska aktivitet de behöver. Enligt senaste Pep-rapporten når endast 21 % av Sveriges flickor WHO:s rörelsemål, och den psykiska ohälsan ökar bland tonårstjejer. Skolan är en viktig plattform för att nå alla barn.

Forskning kring könsuppdelad idrottsundervisning

Johan Högman, lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet, leder forskningsstudien “Jämlik rörelse i skolan”. Han menar att det kan finns goda skäl för könsuppdelning men att man också måste jobba med killarnas attityd:

– Det finns forskning som visar att fysisk aktivitet ökar när pojkar och flickor delas upp. Det gäller särskilt flickorna som då ofta får möjligheten att ta mer plats och får mer inflytande över aktiviteten.

Argumenten mot könsuppdelning handlar dels om risken att det spär på könsnormer, dels om att det inte löser grundproblematiken – att många flickor är mindre aktiva med mixade grupper. Johan fortsätter:

– Om det visar sig att tjejers rörelse och hälsa gynnas av könsuppdelning, tycker jag att man kan dela upp. Men det är viktigt att samtidigt arbeta med grundproblematiken – varför trivs tjejer bättre själva?

Elevinflytande ökar deltagandet

Gisela Nyberg, professor i idrottsvetenskap på GIH, som leder forskningsstudien “Skolprojekt för hjärnhälsa” har också sett utmaningar i att få tjejer att delta i fysisk aktivitet i samma utsträckning som killarna. Men efter samtal med tjejerna blev det en vändning.

– När tjejerna fick vara med i planeringen blev det stor skillnad i deltagandet. En framgångsfaktor i vissa skolor i projektet har varit att erbjuda två olika aktiviteter vid varje tillfälle så att eleverna kan välja, berättar Gisela.

Bland tjejerna har gym, badminton, volleyboll och dans varit de populäraste aktiviteterna i skolorna.

– Dessutom har det varit mycket populärt att ibland dela upp dem i kill- och tjejgrupper för vissa aktiviteter. Många tjejer gillar när det inte är så prestations- och tävlingsinriktat, säger Gisela.

Framtiden för könsuppdelade idrottslektioner

Älvdalsskolan fortsätter med tjej- och killgrupper i sexan en dag i veckan under resten av terminen. Linda är öppen för att behålla upplägget framöver om eleverna vill, och det främjar en jämlik hälsa:

– Jag tror det är viktigt att lyssna på eleverna och deras önskemål samt utvärdera behoven i varje klass. Det är fantastiskt att se hur våra tjejer i sexan har hittat rörelseglädjen!

Stort intresse för ”Jämlik rörelse i skolan”

Projektet ”Jämlik rörelse i skolan” lanserades under hösten 2024 och de första 30 skolorna har redan startat. Målet är att skapa förutsättning för mer rörelse bland tjejerna i 100 skolor i Sverige. Målgruppens deltagande är centralt i projekt och vi genomför fokusgruppssamtal med tjejerna att få deras perspektiv och förslag på förändringar som skolorna kan göra för att främja en jämlik hälsa. Postkodlotteriets stiftelse stöttar projektet som pågår till 2026. Vi välkomnar fler skolor att anmäla sig!

Karlslundsskolan i Örebro, en F-6 skola med idrottsprofil, har sedan starten 2012 satsat på att integrera fysisk aktivitet under hela skoldagen. Som en av de först certifierade Generation Pep-skolorna i Sverige erbjuder man extra idrottslektioner, rastaktiviteter och rörelsepauser på alla lektioner.

Sedan våren 2023 har Karlslundsskolan systematiskt mätt elevernas fysiska aktivitet med SCRIIN Rörelsemätning. Rörelsedata från mätningarna visar att eleverna rör sig 40 % mer än genomsnittet för grundskolor i Sverige. Många av eleverna når WHO:s rörelsemål under skoldagen, vilket är ett fantastiskt fint kvitto på man att lyckats med sin rörelsesatsning.

– Mätresultaten visar våra elever rör sig mycket, vilket glädjer oss, men också att det är stora skillnader mellan könen, berättar Sara Grundel, idrottslärare och ansvarig för skolans rörelsesatsning.

Statistiken från våra första mätningar 2023 visade tydligt att pojkarna var mer aktiva än flickorna i alla årskurser och under samtliga veckodagar.

Sara och hennes kollegor bestämde sig för att ta tag i denna ojämlikhet och försöka minska gapet:

–  I januari hade vi en personalkonferens och där satte vi oss i smågrupper för att diskutera vad vi skulle kunna göra för att öka tjejers aktivitetsnivå. Det kom upp väldigt många bra förslag!

Under våren 2024 genomförde skolan en rörelseutmaning där målet var att tillsammans ”gå” från Örebro till Kiruna. I samband med detta integrerades de nya idéerna, och fokus låg särskilt på att motivera tjejerna. Sara skickade även ut en enkät för att ta reda på mer vad eleverna önskade göra under idrottslektioner, raster och rörelsepauser.

– Resultatet blev otroligt positivt. Vi ser nu att skillnaderna har minskat i alla klasser, och vissa dagar är till och med flickorna mer aktiva än pojkarna, säger Sara.

Sara menar att framgången ligger i att hela personalen tillsammans engagerat sig och att de lyssnat på tjejernas egna önskemål.

Karlslundsskolan köpte också i nytt material baserat på tjejernas önskemål, som gymnastikmattor, hopprep, käpphästar och en högtalare för att kunna köra ”Just Dance” utomhus.

Saras tips för att uppnå en mer jämlik rörelse under skoldagen

1. Säkra att alla elever får tillgång till fotbollsplanen genom att till exempel dela in den i en erfaren och en oerfaren yta. 
2. Använd Skolbollens fotbollsövningar. Det “fria spelet” gynnar framförallt de erfarna  som tränar fotboll på fritiden.
3. Satsa på materiel som främjar tjejerna rörelse – fråga dem vad de önskar.
4. Spela musik och organisera dansaktiviteter på rasterna.
5. Lägg in fler promenader under skoldagen, till exempel tipspromendar.
6. Satsa på organiserad rastverksamhet och lägg fokus på de minst aktiva.
7. Prata med tjejerna och involvera dem i hitta på idéer för att skapa mer rörelse.
8. Introducera och träna rastaktiviteter under idrottslektionerna.

Ser ni också skillnader mellan pojkars och fickors rörelse på er skola?

Under 2024-2026 genomför SCRIIN i samarbete med Generation Pep en stor satsning på jämlik rörelse i skolan där vi bjuder in 100 skolor i hela Sverige att deltaga. Projektet stöttas av Postkodlotteriets stiftelse och Stadium Foundation och det är helt kostnadsfritt för skolor.

Karlslundsskolan och Sara Grundel kommer deltaga i projektet och bidra med tips och inspiration!

Ramkvilla skola är en F–6-skola i Vetlanda kommun med drygt 60 elever. Under hösten genomförde skolan en rörelsemätning med SCRIIN, i ett projekt som fått stöd från Länsförsäkringar Jönköping och Postkodstiftelsen.

Alla elever fick bära rörelsemätare. Skolan använde SCRIIN både för att få insikt i skoldagens fysisk aktivitet och för att peppa eleverna att röra sig mer.

Rörelseprojektet började med en nulägesmätning på mellanstadiet och eleverna jobbade med boken Hjärnstark junior av Anders Hansen. 

Julia Svahn är idrottslärare med stort engagemang i elevernas hälsa.

– I slutet av första mätveckan pratade vi med eleverna om hur mycket de trodde att de rört sig och så vävde vi in teori från Hjärnstark junior och videomaterial från “Levla hälsan”. Vi tittade på statistiken på gruppnivå och analyserade våra idrottslektioner och raster.

Den andra veckan pratade Julia och klassläraren ihop sig om vad de skulle kunna göra för att öka rörelsen under skoldagen. Eleverna var väldigt engagerade.

– Vi märkte tydligt att vi inte når tjejerna på rasterna, tyvärr. Det är där vi tappar dem – speciellt de äldre.

Statistiken blev en ögonöppnare för Ramkvilla skola. Nu tänker skolan nytt kring rastaktiviteter för att aktivera tjejerna.

– Vi har tillgång till en pedagoghund på skolan och att gå promenader med den visade sig intressera de äldre tjejerna, berättar Julia.

Efter den insikten har Julia och hennes kollegor börjat lägga in promenader på rasterna, något de flesta tjejerna vill hänga på.

– När vi frågade tjejerna varför de ville följa med på promenader, svarade de att det är skönt att få en stund för sig själv och samtidigt röra sig och få frisk luft. Fotboll och andra springaktiviteter lockar inte alla elever.

Julia känner att tjejerna inte alltid har lätt att sätta ord på vad det är de skulle vilja göra på rasterna, så detta behöver skolan fortsätta jobba med. 

– När vi reflekterade över rörelseveckan berättade tjejerna att de känt sig piggare och att de jobbade bättre på lektionerna. Många upplevde också att de fick bättre resultat på ett prov den här veckan, och det har peppat dem att fortsätta röra sig mer på rasterna. 

Att erbjuda tjejerna att gå ljudbokspromenader under skoldagen tror Julia skulle kunna vara ett intressant projekt för framtiden.

Logistiskt tycker Julia att det har funkat väldigt smidigt. Det har inte tagit tid från klasslärarna, vilket också bidragit till att all personal har varit positiva till rörelsemätning.

– Jag har bara fått positiv respons från mina kollegor, som också upplever att SCRIIN har skapat en gruppkänsla i klassen. De märker också tydligt att eleverna är piggare på lektionerna och att det är lugnare i klassrummet när det varit mycket rörelse på rasten.

Julia berättar att hon även har hört från vårdnadshavarna att det varit mycket prat hemma om rörelse, och barnen har velat gå en extra runda med hunden på kvällen.

– Det tyder på att vi har fått igång ett nytt tänk kring rörelse även på fritiden, trots att mätaren bara har burits under skoldagen. Jag tror att vi med hjälp av SCRIIN har snurrat igång något stort och viktigt, både i skolan och hemma, vilket känns fantastiskt roligt.

SCRIIN-projektet fick så fin uppmärksamhet i Vetlanda att Elevhälsan köpte in en klassuppsättning rörelsemätare. Det innebär att alla kommunens skolor får möjlighet att arbeta systematiskt med SCRIIN i framtiden.