Fotbollsplanen är ofta en av skolgårdens viktigaste ytor för pulshöjande aktivitet. Men i SCRIINs projekt ”Jämlik rörelse i skolan” har vi sett samma mönster på nästan alla skolor vi besökt: det är framför allt killarna som använder ytan. Hur kan vi förändra det?
Många skolor har en stor konstgräsplan. Våra mätningar visar att de elever som spelar fotboll på rasterna ofta kommer upp i WHO:s rörelsemål om 60 minuter pulshöjande aktivitet redan under skoldagen.
Men den möjligheten kommer inte alla till del. I fokusgruppssamtal med tjejer på 40 grundskolor framkommer att de inte känner sig välkomna eller trygga med att delta i fotbollsspelet.
Vad händer om vi använder fotbollsplanen till annat än fotboll?
Flera skolor har experimenterat med bollfria raster på fotbollsplanen. Petra Olsson på Husensjö skola berättar om hur ”airtracks” (uppblåsbara gymnastikmattor) på konstgräset lockade både tjejer och killar. Omid Azad på Sjöstadsskolan berättar om bollfria dagar, då könsfördelningen förändrades från upp till 95 procent killar till ungefär lika många tjejer som killar.
Rörelsemätningarna visade att tjejerna rörde sig nästan lika mycket som killarna under de bollfria dagarna.
Se film med Petra och Omid och inspireras av skolorna arbete för jämlik rörelse!
Filmen är en del av SCRIINs projekt Jämlik rörelse i skolan, där vi tillsammans med skolor arbetar för att skapa bättre förutsättningar för alla elever att vara fysiskt aktiva under skoldagen.
